När Ryssland valde att starta krig i Europa svarade Europa med enighet. Sällan skådad enighet.

Migrationsfrågan har tidigare fått hela EU-samarbetet att knaka i fogarna, nu har unionen reservationslöst öppnat dörren för ukrainska flyktingar.

Trögrörliga jätteföretag som Ikea, som länge tjänat pengar på affärer med antidemokratiska stater, pausar verksamheten.

Vinstdyrkande finansiella institutioner väljer att avinvestera.

Den kommersiella elitidrotten brukar hävda sig stå ovanför politiken men har fattat politiska bojkottbeslut.

Det civilsamhälle som ofta ensamt drar lasset engagerar sig förstås även nu. Fackförbund samlar in pengar och stöttar ukrainska kollegor. Hjälporganisationer samordnar och organiserar. Människorättsaktivister kartlägger krigsbrott.   

’Fuck Putin’, skriver en bekant som postar en bild på bensinpumpens display och det skyhöga literpriset.

På gräsrotsnivå pågår ett myller av solidaritetsinitiativ. I min bekantskapskrets organiseras stödspelningar och transporter som ska gå till Ukraina. En kompis rustar båten för att kunna ta emot flyktingar som kommer havsvägen. Det är en fredlig mobilisering för att stötta ett land som ofrivilligt befinner sig i krig.  

Opinionen vänder sig mot mobbaren. Polariseringen ersätts av enighet kring något viktigare. 

”Fuck Putin”, skriver en bekant som postar en bild på bensinpumpens display och det skyhöga literpriset. I vanliga fall brukar han skylla bensinpriserna på sossar och miljöpartister.

Ryssland har startat krig i Europa. När de inledande försöken att överrumpla motståndet misslyckades tycks inkräktaren ha bytt strategi. Nu beskjuts ukrainska städer med tungt artilleri, med fler civila dödsoffer som följd. 

Europas svar motiveras med att vi stöder fred och demokrati. Om de idealen är mer än geopolitikens överbyggnad, borde de inte då kunna utsträckas till andra områden?

Solidariteten med Ukraina är stark. Och den väcker tankar. Europas svar motiveras med att vi stöder fred och demokrati. Om de idealen är mer än geopolitikens överbyggnad, borde de inte då kunna utsträckas till andra områden? Den här samordnade handlingskraften skulle kunna försätta berg. 

Sverige skulle kunna sluta sälja vapen till diktaturer, EU skulle kunna sluta se mellan fingrarna med handelspartners kränkningar av mänskliga rättigheter, fossilbolagen skulle kunna hållas ansvariga för sin klimatpåverkan, techbolagen för sina algoritmer, de som syr våra kläder skulle kunna få löner som går att leva på, de som monterar våra mobiltelefoner skulle kunna få fackliga rättigheter. 

Det är nästan så man börjar tro att det går att förändra världen.