Svenska pengar har varit Putins bästisar
Det är våra fondkonton som dopat Putin-regimen. Inte ryssvänstern på kultursidorna. Det skriver Arbetets politiska redaktör.
”Att förminska allvaret i hotet från Ryssland och Putin har varit en paradgren i svensk offentlighet under många år.”
Detta menar skribenten Lisa Bjurwald i en stort uppslagen kulturtext i Expressen. Och visst, många av exemplen i hennes text är iögonfallande. Flera av de namngivna personerna har anledning att skämmas.
Men när det nu hålls räfst och rättarting mot bakgrund av den ryska regimens groteskerier i Ukraina känns det som att vi missar något.
Ty medan övervintrade gammelkommunister och akterseglade antiimperialistister med USA-tourettes underdrivit hotet från Ryssland på kultursidor har det svenska kapitalet handgripligen agerat för att rehabilitera och understödja Putin-regimen.
Miljarder in i Gazprom
I dag kunde Aftonbladet berätta att den ryska storsatsningen på det egna förvaret inför anfallet på Ukraina finansierades av statliga bolag som Gazprom (där tidigare utrikesministern Carl Bildt haft stora intressen) och storbanken Sberpank. Pengarna kommer bland annat från svenska fondsparare.
Närmare nio miljarder kronor från svenska sparare investerades i Ryssland i fjol. Det handlar bland annat om Nordeas och Handelsbankens köp av ryska statsobligationer till ett värde av flera hundra miljoner kronor.
Nordea, Carnegie Fonder, East Capital och Danske Bank har dessutom investerat 1,7 miljarder kronor i Gazprom under 2021. Gazprom används i sin tur av Putin för att destabilisera Europas gasberoende länder.
Vidare har svenska fondbolag i närtid febrat över hur bra det är att investera i Ryssland.
”Investerarnas favoritdestination”
”Oljebolagens vinster kommer tillbaka och även övriga cykliska bolag kommer att se betydligt bättre ut. Vi kommer att få starka uppgångar i nästan allt som gått dåligt på grund av pandemin under 2020. Rysslandsfonden kommer definitivt att gynnas”, tyckte Carnegie fonder.
”Jacob Grapengiesser, Partner på East Capital, förklarar varför Ryssland seglar upp som den mest uppenbara marknaden att satsa på när de geopolitiska riskerna avtar”, ansåg East Capital.
Avanza har vänligt nog listat ryska fondvinnare och affärspressen stämde in: ”Ryssland har glidit upp som investerarnas favoritdestination just nu, landet har ett drömläge när både Europa och Asien har energikris”, skrev Dagens PS.
Det slutar inte där. Sjunde AP-fonden har över en miljard investerad i Ryssland. Svenska streamingjätten Spotify – där svenskt pensionskapital finns placerat – har nyligen försökt rekrytera personal till sitt Moskva-kontor. Bland annat har man letat efter en chef för nya ryskspråkiga poddar. Frågor kring detta vill man inte svara på, enligt Breakit. På onsdagskvällen så backade Spotify. Spotify och Klarna ska dessutom, enligt Svenska Dagbladet, delvis ha finansierats av oligarker med nära band till Kreml.
Pumpar in pengar i Putins kassa
2020 – sex år efter Rysslands annektering av Krim – skröt regeringens och näringslivets gemensamma lobbyorganisation Business Sweden om att man hjälpt logistikföretaget Bring att etablera sig i Ryssland. Så här står det på en sida som nu är borttagen, men går att hitta via Wayback machine.
”För att kunna möta efterfrågan hos en av sina största kunder bestämde sig Bring för att öppna ett dotterbolag i Ryssland, trots landets komplicerade regelverk och osäkra ekonomiska utsikter.
Normalt får man räkna med att det tar två år eller mer, men Brings kontor var på plats bara ett år senare. Business Sweden hjälpte Bring att komma igång genom sina Business Incubation and Operations-tjänster (BI&O).”
Se där ja.
Visst både kan och ska vi kritisera den krympande skara svenska Putin-relativister som valsar runt på kultursidorna.
Men deras makt och inflytande är ju ingenting jämfört med de stora svenska affärsintressen som i åratal pumpat in pengar i den ryska statskassan.