Gästarbetaren Tomasz från Polen tvingades betala dubbelt så hög hyra som grannen

Tomasz kom till Sverige från Polen för en säsongsanställning i skogen. Jobbet gick ut på att sätta gran- och tallplantor.

Han bodde i ett rum på sex kvadratmeter i en lägenhet utanför Bålsta. För det drog arbetsgivaren 3 500 kronor i månaden från lönen.

– Det var ett väldigt litet rum med ett minimalt fönster. Det kändes mer som en cell än som ett rum, säger Tomasz över telefon från Krakow.

Han hade blivit lovad guld och gröna skogar men det blev inte som han tänkt sig.

Inte nog med att han och hans kompis blev lurade på lönen utan båda två blev uppsagda efter bara en månad. Det var efter att de börjat ställa frågor om varför de inte fick rätt lön. Dessutom hade de gått med i facket.

– De sa att vi var för långsamma, så vi fick sparken med två veckors uppsägningstid. Men egentligen var det för att vi hade tagit reda på för mycket om våra rättigheter, berättar Tomasz, som egentligen heter något annat.

Arbetsgivare tog ut ockerhyra

Men det var inte bara lönen de blev lurade på. Arbetsgivaren tog även ut ockerhyra för lägenheten de bodde i. Det hävdar GS-facket som nu stämmer företaget Skogsvårdarna i Uppland AB för kollektivavtalsbrott.

– Jag hade aldrig förväntat mig det här när jag kom till Sverige för att arbeta, säger Tomasz.

I Skogsavtalet, som reglerar villkoren för skogsarbetare, finns en särskild skrivning om hyra för tjänstebostad. Om arbetsgivaren ordnar bostad får hyran vara max 90 procent av genomsnittshyran på orten. Hyresrabatten motiveras med att man inte har samma grad av besittningsrätt som för en vanlig hyresrätt.

I fallet med Tomasz och hans kompis låg hyran långt över vad andra hyresvärdar tog på samma ort. Det visar en mycket grundlig utredning av hyresnivåerna som presenteras i den stämningsansökan som GS genom LO-TCO Rättskydd lämnat till Arbetsdomstolen.

Där framgår bland annat att en lägenhet i samma fastighet har en hyra som kostar mindre än hälften än vad de polska arbetarna tvingades betala.

Brott mot kollektivavtalet hävdar alltså fackförbundet GS. Förbundet kräver skadestånd på 15 000 kronor vardera till de två säsongsarbetarna samt 100 000 till förbundet.

Skogsbolaget: Domstol får avgöra

Arbetet har sökt Skogsvård i Uppland AB som har valt att svara skriftligt på våra frågor. Företagets vd, Jan Karlsson, skriver att företaget kommer att inkomma med svaromål i tvisten:

”I avvaktan på domstolsprocessen har jag inga andra kommentarer men konstaterar att GS-facket jämfört hyresnivån med en hyreslägenhet på långtidskontrakt i allmännyttan utan möblering, husgeråd, städning, TV, internet och parkering m m. Vad som är rätt eller fel får domstolen avgöra.”

Som säsongsarbetare från ett annat land är det svårt att fixa eget boende. Därför är det vanligt att arbetsgivaren ordnar det och gör ett löneavdrag för hyran.

Samtidigt, påpekar Tomasz, är det nästan omöjligt för en gästarbetare att veta vad en rimlig hyra är.

– Eftersom vi var misstänksamma mot företaget på grund av lönen så frågade jag de som ägde fastigheten vad hyran låg på. Men de svarade att vi betalade vad det kostade för företaget att hyra lägenheten.

Han nöjde sig med det svaret och blev därför lite förvånad när GS påpekade att de förmodligen betalat alldeles för mycket.

– Jag är glad över att de stämt företaget nu, det handlar ju om arbetarnas rättigheter.

Vanligt med överpriser

Enligt Magnus Lindberg, ombudsman på GS med ansvar för skogsavtalet, är det mer regel än undantag att säsongsarbetare får betala överpris för de bostäder som arbetsgivarna fixar.

– De uppgifter vi får in tyder på att det är väldigt väldigt vanligt att man tar ut vad jag tycker är ockerhyra för boendet.

De uppgifter han hänvisar till är ansökningarna om arbetstillstånd för säsongsarbetare från länder utanför EU. Där måste arbetsgivare ange om man erbjuder bostad, bostadens storlek och hur stort löneavdrag som görs för boendet, bland annat.

Ansökan skickas till Migrationsverket och till aktuellt fackförbund för yttrande.

– I de allra flesta fallen handlar det om minst 100 kronor per dag, oftast ännu mer. Äger man då en gammal sliten fastighet ute på landsbygden som man köpte för tio år sedan och tränger in 20 personer i den bostaden, då drar man in 60 000 kronor i månaden. Det står inte i paritet med kostnaden för att hålla bostaden i gång. Det finns inte en möjlighet, säger Magnus Lindberg.

”Skogsarbetare i utsatt position”

Även om det alltså tycks vara vanligt att arbetsgivarna tar tillbaka en del av lönen för arbetskraftsinvandrare genom ockerhyror är det mycket ovanligt att sådana ärenden tas upp av fack eller domstolar.

Att Tomasz fall nu tas upp beror på att Magnus Lindberg sett att oskäliga hyresavdrag varit ett ökande problem.

– Så jag har under en längre tid umgåtts med tanken att pröva bilagan vi har i avtalet om hyresavdrag. Jag bad folk runt om i landet att kolla upp boendekostnaderna och så dök det här fallet upp.

Ett problem är annars att nästan ingen är med i facket och då kan facket inget göra.

– Nästan alla som kommer hit åker på vinst och förlust och står i en väldig beroendeställning till den arbetsgivare som har anställt dem. Särskilt tredjelandsmedborgare som behöver arbetstillstånd. De är i en väldigt utsatt situation och det gör ju att folk inte är särskilt benägna att vare sig bevaka sina rättigheter eller se till att få hjälp att få sina rättigheter tillgodosedda, säger Magnus Lindberg.

Ingen myndighet har ansvaret

Ett annat problem är att hyresfrågan tycks hamna mellan stolarna. Åtta svenska myndigheter, bland andra Arbetsmiljöverket, Polisen och Skatteverket, har ett gemensamt projekt för att komma åt arbetslivskriminalitet. Men ingen av dem är ansvarig för hyresfrågor.

– I Sverige ligger ju arbetsrätten på parterna, det finns ingen svensk myndighet som har tillsyn över arbetsrätten. Det finns inte heller någon av de åtta myndigheterna som är med i samverkan som har tillsyn över boende, hur mycket man får betala i hyra och liknande, säger Arne Alfredsson, som är ansvarig på Arbetsmiljöverket för det myndighetsgemensamma arbetet.

Det händer att räddningstjänsten eller kommunernas miljö- och hälsoförvaltningar är med vid inspektionerna eller att de larmas i vissa fall. Men då handlar det bara om att lokalerna är otjänliga som bostäder, inte om hyresnivåerna.

Trots det ger de gemensamma inspektionerna en bild av att det finns ett systematiskt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare när det kommer till hyrorna, enligt Arne Alfredsson.

– Vi tillsammans gör bedömningen att det här verkar vara en systematik och organiserat på många sätt. Det verkar helt enkelt som att det finns en marknad för den typen av ”tjänster”.

Inspektionerna sker bara på arbetsplatser så det är bara när man hittar människor som bor på eller i anslutning till arbetet som myndigheterna reagerar. 

– Då är det inte sällan som folk får frågan hur mycket de betalar i hyra och det är avsevärda pengar i förhållande till den lön de får, säger Arne Alfredsson.

Ser bra ut på pappret

En statlig utredning om hur man ska komma åt exploatering av arbetskraftsinvandrare presenterade nyligen sitt slutbetänkande. Även där nämns att ockerhyror är ett sätt för oseriösa arbetsgivare att plocka tillbaka delar av lönen. Utredningen föreslår att:  ”hyran inte får stå i missförhållande till lönen eller boendets standard och att krav ställs på bostadens fysiska skick om arbetsgivaren tillhandahåller boendet.”

Om arbetsgivaren inte uppfyller kraven kan en sanktionsavgift tas ut enligt utredningsförslaget.

Samtidigt påpekar Magnus Lindberg på GS-facket att redan i dag ser det mesta bra ut på pappret. I princip alla företag i skogsbranschen har kollektivavtal, de är certifierade och de stora skogsbolagen förhandlar med facket när de ska ta in entreprenörerna.

– Frågar du dem så låter det som att allt är så fantastiskt bra. Men verkligheten är lite annorlunda när man tittar på det, säger Magnus Lindberg.

”Stora bolagen tjänar på upplägget”

Han påpekar också att entreprenörerna, alltså de som anställer de säsongsanställda skogsarbetarna, oftast inte gör speciellt stora vinster. Det är i stället prispressen från de stora skogsbolagen som ligger bakom fifflet hos entreprenörerna, enligt Magnus Lindberg.

–  Så när inte ont anande migrantarbetare kommer till Sverige och utsätts för ockerhyror, arbetar helger utan ersättning och får äta lunchen i bilen för att arbetsgivaren inte har råd att ställa ut personalbod. Ja, då blir varenda djävla litet utnyttjande en siffra på sista raden i de stora bolagens resultaträkningar. 

Tomasz, som nu är tillbaka i hemstaden Krakow, kan trots erfarenheterna tänka sig att komma tillbaka till Sverige för att jobba. Men han har en uppmaning till alla som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden:

– Om du har utländska kollegor på jobbet, kolla med dem vad de har för villkor, informera dem om deras rättigheter och uppmana dem att gå med i facket för att få hjälp.