Den 21 januari 2022 är det 20 år sedan mordet på Fadime Sahindal skedde, då Fadime blev hedersmördad av sin far i sin systers lägenhet.

Nu efter 20 långa år har det hedersrelaterade arbetet på senare år trappats upp av regeringen, som efter påtryckningar från kvinnorättsaktivister möjliggjort nya lagar samt nationella riktlinjer i kampen mot hedersförtryck. 

I dag år 2022 är det dags att göra den 21 januari till en nationell minnesdag för alla hedersmördade och utsatta människor. En nationell minnesdag som vi aldrig ska glömma bort för den kamp som Fadime och många fler kämpade mot. 

Kvinnorna stöttar varandra

I Skärholmen där jag växte upp som är en förort i södra Stockholm bor det många människor med utländsk bakgrund. Hederskultur och förtryck mot kvinnor förekom definitivt, men samhället omkring en ville att man skulle vara tyst om det.

När jag växte upp, så fanns det många kvinnor i grannskapet som stöttade varandra när de visste om att ens man kontrollerade henne. För annan stöttning i samhället fanns inte för dessa kvinnor.

Många invandrarkvinnor kan uppleva svårigheter med att förstå det svenska samhället, framför allt när man bott under en kortare tid i Sverige. Trots att många invandrarkvinnor vill arbeta och plugga, så sätter många invandrarmän stopp för det.

För männen ville alltid kontrollera sina fruar, detta är något som de lär sig när de växer upp i patriarkala kulturer.

Självklart ska man skilja mellan äpplen och päron, då alla invandrarmän inte har detta tankesätt. Många invandrarmän förkastar det traditionella livet och gör allt för att ens familj ska ha det bra i lilla landet Sverige. 

Men ända sedan mordet på Fadime har diskussionerna kring hedersförtryck varit en enda stor röra. I början av 2000-talet menade en del att hedersförtryck är detsamma som mäns våld mot kvinnor medan andra menar att hedersförtryck är ett kulturellt fenomen. Men för att förstå vad hedersförtryck innebär, måste vi förstå dess grundprinciper. 

Skillnad mot mäns våld mot kvinnor

Det som skiljer sig med hedersvåld mot mäns våld mot kvinnor är avsikten för gärningen. En man som misshandlar sin fru för sådant som avundsjuka klassas som ”mäns våld mot kvinnor”.

Men om en man slår sin fru för att hon till exempel pratat med en annan man, så har hon ”kränkt” sin mans heder och det klassas då som hedersvåld. Hedersförtryck är nästintill alltid ett kollektivistiskt förtryck, där familjen heder är viktigare än en människans liv. Endast hedersmord på den som kränkt familjens heder är lösningen för att återupprätta familjens heder. 

20 år senare har debatten numera blossats upp där islam och slöja kommit att bli heta ämnen, där en del menar att slöja är en del av hedersförtrycket och andra menar att slöja inte alls är en del av förtrycket. Man tappar fokus med att enbart fokusera på muslimer som grupp, medan övriga religiösa grupper inte syns i debatten.

Jag anser att dessa diskussioner i själva verket skapar splittring än lösningar mot hedersförtrycket.

Det är inte ovanligt att människor långt ut till höger menar på att Sverige håller på att Islamiseras med oftast vaga påståenden. Att prata om Islams farhågor har blivit en sorts exotisk fråga som engagerar oftast 60-70-talister, vilket skapar följare och nyhetsrubriker kring det. Men det är samtidigt heller inte ovanligt att människor långt ut till vänster som blundar för konservativa muslimers påverkan i det svenska samhället och hur kvinnor samt HBTQ-personer är de som drabbas värst av det.

Integrationspolitiken måste bli bättre

De som engagerar sig mot islamofobi är oftast 80-90-talister, som sällan förstår att kritik mot Islam är inte detsamma som islamofobi. Det är därför det råder enorma splittringar i frågan och att man nästan helt tappar fokuset på de som är hedersförtryckta. Diskussionen kring heder ska därför inte handla om för eller emot argument om Islam, utan diskussionen ska handla om hur vi stärker kvinnor från konservativa religiösa miljöer så att de kan utvecklas och bli självständiga. 

För att gå till botten mot hedersförtryck, så anser jag att integrationspolitiken måste bli bättre. Att ställa krav, handlar också om att bry sig om människor. Invandrare som kommer till Sverige måste veta sina rättigheter och skyldigheter från dag ett. Invandrarkvinnor får inte och ska inte lämnas ensamma av samhället.

När invandrarkvinnorna kommer till Sverige, ska de veta att i Sverige står vi upp för kvinnors rättigheter och att ingen kvinna i Sverige ska lämnas i sticket. Regeringen måste sluta dela ut ”kaffepengar” till kvinnojourerna utan i stället lägga miljardsatsningar i kampen mot hedersvåld samt våld mot kvinnor. 

Kampen mot hedersförtryck har blivit en del av den svenska debatten och samhället. Det lever över 240 000 unga människor med detta som vardag.

En nationell minnesdag på dagen då Fadime Sahindal mördades, kan ge hopp och uppmärksamhet för de som lever i hedersförtryck idag.  

  • Gursimer Singh
    socialdemokratisk debattör