”Daniel Swedin försöker hitta en konflikt som inte finns”
Vi tar ansvar för yrkesutbildningarna. Problemet är inte en brist på utbildningsplatser, skriver AcadeMedia i en ledarreplik.
Susanne Christenson svarar Daniel Swedin.
REPLIK. På ledarsidan i Arbetet (17/1) skriver Daniel Swedin att friskolor väljer bort yrkesprogrammen på gymnasiet för att de är kostsamma att driva. Han pekar särskilt ut de stora koncernerna för att inte ta sitt ansvar.
Att intresset för flera viktiga yrkesutbildningar är lågt är bekymmersamt – där är vi helt överens. Men när Daniel Swedin skriver att “få koncernägda skolor erbjuder yrkesprogram” blottar han sin okunskap i frågan. AcadeMedia, landets största skolkoncern, har yrkesprogram på fler än 100 gymnasieskolor.
Det industritekniska programmet, som han lyfter som exempel, har vi på 17 av dessa. Och tittar man på totalen så har AcadeMedias gymnasieskolor en högre andel yrkeselever än rikssnittet. Våren 2021 gick 36 procent av våra avgångselever ett yrkesprogram, jämfört med 33 procent i riket som helhet.
Att vi som stor skolkoncern skulle välja bort dessa program stämmer helt enkelt inte. Vi står redo med lokaler och utrustade verkstäder för att ta emot många fler elever än idag på våra yrkesprogram. De senaste åren har vi även satsat stort på att rusta upp lokaler och verkstäder på många skolor – fler satsningar är att vänta.
Argumentationen från Daniel Swedin och andra som driver samma linje blir därför en smula märklig. För problemet är väldigt sällan utbudet av utbildningar utan efterfrågan. Vi vill inget hellre än att dessa viktiga utbildningar fylls av elever som har som mål att arbeta inom branscher med stora rekryteringsbehov.
Rubriken på Daniel Swedins ledartext, “Så mördar marknadsskolan industriprogrammet” är därför väldigt missvisande. Om det vore så att antalet elever som vill läsa det industritekniska programmet kraftigt översteg antalet platser hade en sådan poäng möjligtvis gått att göra. Nu blir det bara ett försök att hitta en konfliktyta som inte finns. Alla är ju överens om att utbildningarna är viktiga och att det vore bra om fler elever läser dem.
Låt oss i stället prata om hur vi kan skapa starkare incitament för landets niondeklassare att välja de yrkesprogram som utbildar till bristyrken. För utbildningsplatser finns det gott om.
Slutreplik: Daniel Swedin, politisk redaktör Arbetet
Min ledartext ifrågasätter inte att det finns seriösa friskolor som driver yrkesprogram. Kritiken handlar om att seriösa utförare missgynnas i ett system att skolan underkastas en marknadslogik.
Min ledare tar sin utgångspunkt i en ny rapport från Arena Idé. Rapporten – som särskilt tittar på gymnasiets industritekniska program – konstaterar att nästan alla industriprogram i klassrumsmiljö drivs av kommunala huvudmän eller av industrin.
Varför är det så? Därför att den som vill erbjuda elever ett industriprogram som uppfyller arbetsmarknadens krav måste göra stora och tunga investeringar. Dessutom måste man vara beredd att gå med förlust tills man fyllt klasserna och får tillgång till alla elevpengar.
Den långsiktighet och den investeringsvilja som krävs för att driva ett industritekniskt program fungerar dåligt i en skola som är marknadsstyrd. Det är bland annat därför det industritekniska programmet på tio år försvunnit från 30 kommuner.
Om nu Academedia ändå tar sitt kompetensförsörjningsuppdrag på allvar, driver seriösa yrkesprogram som kostar mycket och som, genom politikens försorg, plågas av lågt söktryck är det förstås utmärkt.
På systemnivå är det ändå så att i ett skolsystem där vinstincitamenten styr så kommer yrkesprogrammen aldrig vara tillräckligt lönsamma. Det kan bli rent förödande för Sveriges framtid som industrination.
