Elektriker, målare, snickare, byggnadsplåtslagare eller svetsare. Se där några yrken som, enligt Arbetsförmedlingen, har en fin arbetsmarknad nu och om fem år. Det är dessutom yrken som betalar ganska bra.

Men få, allt för få, unga människor vill utbilda sig till elektriker eller snickare. Enligt Skolverket sjönk andelen sökande till gymnasiala yrkesprogram läsåret 2021/2022 för fjärde året i rad.

En populär förklaring till varför, både bland företag och fack, är att regeringen Reinfeldt lät Jan Björklund (L) driva igenom att gymnasiets inte längre skulle vara högskoleförberedande.

Kompetensbrist råder

”Alla ungar kan inte lära sig allt och ­alla ungar ska inte lära sig allt”, slog den dåvarande utbildningsministern fast. I praktiken betydde det att elever som går till exempel el- och energiprogrammet, industritekniska programmet eller naturbruksprogrammet inte behöver få lära sig lite mer komplicerad svenska, matematik eller engelska.

Under åtta år med en S-ledd regering så har ganska litet förändrats i det här avseendet. Svenska elever som vill ha möjligheten att läsa på högskola eller universitet efter gymnasiet gör bäst i att inte välja ett yrkesprogram.

Och här står vi nu med en kompetensbrist som redan slår hårt mot svenskt näringsliv. Och värre lär det bli. För politiken har också förlorat kontrollen över kompetensförsörjningen.

Detta behandlar en ny rapport från Arena Idé.

Kostar för mycket

Det handlar om marknadsskolan förstås. Trots att friskolorna expanderar snabbt och trots att en tredjedel av alla gymnasieelever går en fristående skola så är det få koncernägda skolor som erbjuder yrkesprogram.

Yrkesprogram som industriprogrammet eller naturbruksprogrammet kräver maskiner, utrustning och yrkeskunniga lärare. Det kostar pengar och sådant som kostar pengar skyr koncernskolorna som elden.

Dagens Nyheter har tidigare berättat hur fristående naturbruksgymnasier hellre utbildar hunddagispersonal än skogsarbetare. Yrkesprogrammen går helt enkelt inte att driva med tillräcklig vinst för friskolor med stora lönsamhetskrav.

Det tjänar ingenting till att moralisera över att profitörer agerar som profitörer. De kommer inte ta något ansvar för samhällets behov eller att unga männiksor kan ta jobben som erbjuds.

Men om inte politikerna tar tillbaka kontrollen över svensk gymnasieskola så kan det innebära döden för gymnasieskolans yrkesprogram. Det vore katastrofalt för svensk arbetsmarknad.