Personal utnyttjades på krog – HD avgör om chefen kan dömas med ny lag

Jobbet för de bägge studenterna från Bangladesh på en restaurang i Norrköping utvecklade sig snabbt till en mardröm.

Utöver mat och bostad ska de ha blivit lovade hundra kronor i timmen i lön. Men någon lön fick de inte och arbetsdagarna var elva till tolv timmar långa, upp till sju dagar i veckan.

I slutet av 2019 dömdes arbetsgivaren i tingsrätten till åtta månaders fängelse för att ha exploaterat paret i sin verksamhet.

Det var första gången någonsin en arbetsgivare dömts för det nya brottet människoexploatering som fördes in i lagen under 2018.

Krögaren friades från brott

Men domen överklagades och hovrätten höll inte med. Krögaren friades från brott eftersom hovrätten inte ansåg att förutsättningarna för brottet människoexploatering var uppfyllda.

Hovrätten ifrågasatte inte att paret blivit lurade om villkoren för sin anställning, vilket beskrivs i domen som ”i högsta grad förkastligt”.

Däremot tycker hovrätten inte att de har befunnit sig i en ”svår situation” på det sätt som lagen avser. Domen slår fast att de tillhör bangladeshisk medelklass, kommit till Sverige för att studera och varit i en likande situation som andra svenska studenter när de träffade arbetsgivaren.

HD ska avgöra var gränsen går

Nu ska Högsta Domstolen svara på var gränsen går för människoexploatering. Fallet togs upp där i tisdags och dom väntas om några veckor.

My Hedström, byråchef vid Åklagarmyndigheten, anser att det finns flera frågor som är viktiga att få klarhet i för framtiden. Dels om situationen paret var i ska räknas som ”svår”.

Men också om det räcker med att arbetsgiven vilseleder någon till att arbeta under uppenbart orimliga villkor för att dömas – även om personer inte är i en ”svår situation”.

– Lagstiftningen är ju utformad på det sättet. Att det egentligen skulle räcka att man vilseleds till att arbeta under uppenbart orimliga villkor, säger hon.

Åklagarmyndigheten: Märklig jämförelse

My Hedström anser också att det är märkligt av hovrätten att jämföra paret med svenska studenter.

– En svensk student är etablerad i det svenska samhället och har sitt sociala nätverk och stöd så de skulle knappast hamna i en sådan situation. Här har också den tilltalade haft som påtryckningsmedel att han skulle se till att de blir utvisade, säger hon om arbetsgivaren.

Om det går emot er i också i Högsta domstolen. Vad skulle det betyda för sådana här fall i framtiden?
– Det beror naturligtvis på vilka uttalanden som Högsta domstolen gör. Men tanken från lagstiftarens sida är att det inte ska krävas lika mycket som i ett människohandelsfall när man bedömer den här svåra situationen. Och om HD håller med hovrätten om att det inte räcker att man blir vilseledd till att arbeta under uppenbart orimliga villkor så blir ju det en begränsning av lagstiftningens tillämpning.

Det här är det första fallet som går till rätten. Väntar åklagarna på att få svar från Högsta domstolen vad som gäller innan de driver fler fall?
– Jag tror tyvärr att det stannar redan hos polisen. Att man kanske inleder förundersökning mot andra brott som brott mot utlänningslagen och inte riktigt använder den här lagstiftningen som det är tänkt.

Arbetsgivaren har hela tiden nekat till anklagelserna från paret.