Rätt av regeringen att dämpa elprischocken
Experimentet med en avreglerad elmarknad har fullkomligt misslyckats, skriver Arbetets politiska redaktör.
I början av den här månaden fick många svenskar en chock i form av elräkningen för december månad. Under hela hösten har elpriserna skenat men januariräkningen blev ändå något i hästväg.
Pensionären Vladimir Helman i Gislaved har för SVT berättat att han brukar betala 2 300 kronor i månaden för sin el. Senaste elräkningen landade på 9 000 kronor.
– Det blir tufft. Lever man på en pension var, min fru och jag, så går den ena åt till bara elräkningen och bilbränsle.
Paret Helman är inte ensamma.
Varannan svensk över 65 år bor i villa eller radhus. Hälften av de med lägst inkomster utanför storstäderna bor likadant. Drygt hälften av LO:s medlemmar bor i villa.
Elen äter upp löneökningarna
I elområde 3 och 4 (Gävleborgs och Dalarnas län och allt söderut, ungefär) var elpriset i december 2021 cirka 2,5 gånger så högt som i januari 2021.
Nu har den rekorddyra elen drivit upp inflationen till en nivå den inte legat sedan 1990-talet. Trots löne- och pensionshöjningar får alltså många av landets löntagare och seniorer bereda sig på försämrad köpkraft.
Att regeringen skulle komma att agera var väl ingen överraskning. Det är, trots allt, val i september. Så på onsdagen kunde bland andra finansminister Mikael Damberg berätta att närmare 2 miljoner hushåll automatiskt kommer att få upp till 6 000 kronor i kompensation för sina elräkningar under december till och med februari.
Det går att ha invändningar förstås, inte minst att stödet är graderat efter hur mycket el man konsumerar. Det hade varit enklare att bara skicka ut pengarna till hushållen utan att ta omvägen via en ny byråkrati.
Elmarknaden fungerar inte
Men här är vi nu. En exceptionell åtgärd i en exceptionell situation, lät Damberg förstå. Må så vara men svensk elmarknad fungerar också exceptionellt dåligt.
Här råder vad som kallas mariginalprissättning. Det betyder att den dyraste kilowattimmen sätter priset på all el. Dessutom har svenska elpriser under den här vintern – när det rått energibrist i det fossilgasberoende Europa – påverkats av de höga elpriserna på kontinenten.
Det var för att det var så lönsamt som det oljeeldade Karlshamnsverket drog i gång tidigare i vintras. Polen behövde elen, och det ledde direkt till höjda svenska elpriser.
Misslyckat experiment
Elstödet som lanserades på onsdagen kommer alltså glädja vanliga löntagare och pensionärer. Men Sverige måste hitta en lösning på elpriskrisen som håller över tid. I klartext betyder det stora satsningar på energieffektiveringar och ett upprustat elnät.
Vindkraften – som i skrivande stund producerar mer energi än Sveriges kärnreaktorer – måste byggas ut och inte minst ute till havs.
Dessutom är det hög tid att Sverige erkänner för sig självt att experimentet med en avreglerad elmarknad och dagens frihandel med elektricitet inte fungerar.