Svensk skola är utsatt för hård press. Inför terminsslutet känner många lärare av en arbetsbelastning som är orimligt hög.

Bland mycket annat saknas det stöd för krävande elever som successivt blivit fler. Det saknas vikarier. Resurserna är otillräckliga och lärare känner ofta en stark frustration över att inte räcka till. 

Vi lärare har länge larmat om att exempelvis dokumentationen äter tid från vårt kärnuppdrag, undervisningen. Många vittnar om krav på dokumentation ”för säkerhets skull” trots avsaknad av formella krav.

Lärare måste få ägna sig åt sin undervisning och dess för- och efterarbete, inte åt en massa kringuppgifter som antingen kan skippas helt eller skötas bättre av andra personalkategorier genom tydlig arbetsuppdelning.

Av alla skolans bekymmer borde detta vara det enklaste att åtgärda. Men inget händer! 

Lärarnas arbetsmiljöproblem oroar

Lärarnas Riksförbunds kommande rapport, med resultaten från vår senaste arbetsmiljöenkät där 3500 lärare deltog, visar att lärarnas arbetsmiljöproblem är stora och allvarliga. Och det riskerar att gå ut över elevernas undervisning. 

Den alarmerande arbetsbelastningen ligger kvar på höga nivåer, år efter år. Den har varit ett stort problem redan före covid-19, men har ökat ännu mer under och i kölvattnet av pandemin.

Jag vill särskilt lyfta fram följande:

• 3 av 4 lärare upplever att arbetsbelastningen är för hög. Lärare som har för hög arbetsbelastning har i genomsnitt mer undervisningstid och får mindre hjälp från sin chef med prioriteringar.

• Över 8 av 10 lärare anser att deras arbete är psykiskt påfrestande eller att annat tar för mycket tid från huvudsysslan, undervisningen. Detta är betydligt högre andelar än andra yrken på motsvarande kompetensnivå. 

• 6 av 10 lärare uppger att det största arbetsmiljöproblemet på skolorna är den höga administrativa belastningen. 

Fler legitimerade lärare behövs

Det krävs en balanserad arbetssituation för att kunna bedriva högkvalitativ undervisning. Just att undervisa är det som lockar unga människor att utbilda sig till lärare. Administration och kringuppgifter som upptar arbetstid och stjäl tid ifrån kärnuppdraget riskerar i stället att göra att fler lärare tappar lusten och lämnar yrket.

Det är vad vi minst av allt behöver när skolan skriker efter legitimerade lärare. 

Den orimliga arbetsbördan och dess solklara koppling till lärarbristen, som i sin tur drabbar eleverna negativt, borde hålla våra skolansvariga vakna på nätterna. Emellertid är inte lösningen särskilt svår.

• Läraryrket måste renodlas. En del arbetsuppgifter som idag ligger på lärare bör kunna utföras av andra yrkeskategorier i skolan för att lärarna ska kunna fokusera på undervisningen. Att lärarna avlastas från mentorskapet och/eller från administrativa uppgifter betyder dock inte att lärarna ska undervisa mer. Alla lärare behöver även känna stöd från sin rektor och vid behov få stöd med att prioritera arbetsuppgifter.


• Lärares undervisningstid ska bestämmas. Rapporten visar tydligt att undervisningstiden är för hög vilket påverkar lärarnas arbetsbelastning negativt och leder till en sämre kvalitet på undervisningen. Undervisningstiden måste bestämmas för varje lärare vid läsårets början. Till undervisningstiden ska kopplas tid för de undervisningsanknutna arbetsuppgifterna. En bestämd undervisningstid måste ha en fastställd tid till för- och efterarbete.

• Skolan måste förstatligas. Uppdrag och förutsättningar måste gå hand i hand. Kommunernas ständiga besparingar, eller ”effektiviseringar” som det ofta kallas, måste upphöra om vi ska ha en fungerande skola där eleverna kan tillägna sig kunskaper och ges förutsättningar att skapa sig en egen framtid.

Det är dags för arbetsgivarna och staten att ta krafttag för att förbättra villkoren för Sveriges lärare. 

  • Åsa Fahlén
    ordförande Lärarnas Riksförbund