Georgiens sjuksköterskor kräver mer än bara applåder
Sjuksköterskorna i Georgien har gjort stora uppoffringar under pandemin. Men trots hyllningar från politiker går lönerna knappt att leva på.
– Sjuksköterskor i Georgien sliter som slavar och sedan pandemin har läget bara förvärrats ytterligare, säger en förbannad Nona Zandarasjvili.
Hon är sjuksköterska med 30 års yrkeserfarenhet och har precis varit huvudtalare på en manifestation för högre löner utanför regeringsbyggnaden i huvudstaden Tbilisi.
Nona Zandarasjvili är översköterska på en familjeklinik i Tbilisi och tjänar 800 georgiska lari, motsvarande drygt 2 300 kronor, i månaden.
Då det saknas officiell statistik är det svårt att veta vad den genomsnittliga lönen för sjuksköterskor är i Georgien. Enligt en studie som nyligen gjordes av den oberoende fackföreningen Solidaritetsnätverket, som även anordnade protesten, så ligger den någonstans mellan 750–1 500 kronor i månaden.
– Jämfört med de flesta kollegor har jag det relativt bra. Jag har dessutom förmånen att vara skuldfri, samt att alla i min familj har ett arbete. Det är tack vare det jag får ihop det. Men många sjuksköterskor är tvungna att ha två eller tre jobb samtidigt för att försörja sig, säger Nona Zandarasjvili.
Utmattade sjuksköterskor i Georgien
Enligt henne är det inte ovanligt att kollegor jobbar på flera sjukhus samtidigt.
– De som har lite mer tur ordnar så de jobbar extra skift på en och samma klinik. Egentligen strider det mot lagen. Men det finns knappt någon tillsyn så det sker ändå, berättar Nona Zandarasjvili
– I kombination med vardagssysslorna som de flesta kollegorna dessutom har ansvar för hemma, innebär det att många i princip aldrig får någon vila. Det drabbar i sin tur patienterna som inte får den vård de skulle behöva.
Enligt Revaz Karanadze, generalsekreterare för Solidaritetsnätverket, är sjuksköterskornas villkor en delförklaring till Georgiens höga dödssiffror under pandemin.
– Personalbristen inom sjukvården är ett jätteproblem. Det är ett impopulärt yrke, säger han.
Tuffa arbetsförhållanden och låga löner gör att många utbildade sjuksköterskor söker ett bättre liv i utlandet.
– Många har flyttat till länder i Sydeuropa där de sedan jobbar inom hemtjänsten. För att lindra personalbristen på de georgiska sjukhusen blir ofta läkarstudenter tvungna att utföra sjuksköterskornas arbetsuppgifter.
Inom det rådande systemet handlar det inte om patienterna, utan om pengar. Det är ineffektivt och kvaliteten är dålig.
Facket: Privatiseringar bakom krisen
Enligt facket är det bland annat de senaste årtiondenas nyliberala reformpolitik som skapat krisen. I dag drivs nästan samtliga av landets sjukhus och kliniker i privat regi. Men tvärtemot argumenten bakom reformerna har detta inte lett till ett effektivt vårdssystem, menar Revaz Karanadze.
Översköterskan Nona Zandarasjvili instämmer:
– Inom det rådande systemet handlar det inte om patienterna, utan om pengar. Det är ineffektivt och kvaliteten är dålig.
Revaz Karanadze menar att det dessutom finns misstankar om storskaliga oegentligheter.
– Runt hälften av landets sjukhus och kliniker drivs av ett dotterbolag till Georgia Healthcare Group. Företagets vd Nikoloz Gamkrelidze är son till Amiran Gamkrelidze, som är chef för landets folkhälsomyndighet, säger han.
– Under pandemin fick hälsoföretagen särskilda subventioner till förmån för personalen som jobbade med pandemibekämpningen. Men i 90 procent av fallen som vi har tittat på så kom pengarna aldrig fram.
Sjuksköterskor kräver högre löner
Efter krav från bland andra Solidaritetsnätverket fick landets motsvarighet till Arbetsmiljöverket i uppdrag att granska om subventionerna använts ändamålsenligt. Myndigheten har ännu inte kommit med några slutsatser.
Solidaritetsnätverket driver nu en kampanj med krav på att sjuksköterskornas garanterade ingångslön ska matcha levnadslönen, det vill säga att den ska täcka arbetstagarens grundläggande behov såsom kostnader för boende, mat, sjukvård och skola för barnen.
Enligt fackets beräkningar skulle en rimlig levnadslön ligga på motsvarande 4 700 kronor i månaden.
Politiska strider dominerar debatten
Med tanke på den politiska verkligheten i Georgien har kampanjen dock begränsade utsikter att lyckas. Sociala och arbetsrättsliga frågor får sällan gehör i debatten. För tillfället domineras rubrikerna i stället av maktkampen mellan den fängslade expresidenten Micheil Saakasjvili och det styrande partiet Georgisk dröm.
Liksom i andra länder så hyllades även i Georgien sjuksköterskornas heroiska insatser under pandemins initiala skede. Men har dessa offentliga deklarationer lett till några konkreta förbättringar i sjuksköterskornas arbetsvillkor?
Nona Zandarasjvili blundar, tar ett djupt andetag och ler, som om det vore något löjeväckande över frågan.
– Det känns snarare tvärtom. Vi känner i alla fall inte av någon uppskattning. Applåderna var bara som en uppvisning. Staten bryr sig inte om oss.
Pandemin och arbetsvillkoren
Sedan början av pandemin har enligt officiella siffror över 12 000 människor i Georgien, som har runt 3,7 miljoner invånare, avlidit med covid-19.
Det motsvarar över 3 400 dödsfall per miljon invånare, vilket innebär att Georgien har den sjunde högsta dödssiffran per capita i världen.
Enligt en rapport framtagen av den oberoende georgiska fackföreningen Solidaritetsnätverket, arbetade merparten av Georgiens sjuksköterskor mellan 54 och 68 timmar i veckan innan pandemin.
Under pandemin har dessa siffror stigit till 76–92 timmar i veckan.
66 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna uppgav att de inte fick något övertidstillägg. 40 procent uppgav att de har fler än ett jobb.