Nu måste skräcksagan om Svenonius ta slut
Förlossningkrisen visar hur det blågröna styret i region Stockholm sätter vinster framför patientsäker vård och rimliga arbetsvillkor, skriver Arbetets ledarskribent.
Det var en gång en stor och rik region, konungariket Sveriges största och rikaste faktiskt. Regionen kallades Stockholm och de som styrde, ja de gick med stora vinster.
Hela 5,8 miljarder – 5 800 000 000 kronor – gick regionen i överskott med under det gruvliga året 2020. Året då hela landet – ja hela världen – upplevde en fruktansvärd pandemi. Då när regionerna fick stora pengar från staten så att alla invånare skulle skyddas från smitta, sjukdom och död.
Skräcksagan bara fortsätter
Men skräcksagan slutar inte där – i Region Stockholms senfärdighet i att erbjuda testning, säkra arbetsförhållanden eller vaccin under coronapandemin. Inte heller i de rekordmånga vårdvalen, utförsäljningarna eller i det skandaltyngda, hyperdyra sjukhusbygget Nya Karolinska.
Irene Svenonius är moderatledaren som styr regionen som haft en blå och blågrön majoritet sedan 2006. I 15 år har stockholmarna med sin hälsa agerat experimentverkstad åt en privatiseringshetsande regionledning med sämre och dyrare vård som resultat.
Att den här historien inte fått något typ av slut än är en stor gåta.
Nu, hösten 2021 är det inte bara läkarkårens klagomål på den enorma vårdskulden som hörs i debatten, den som man samlat på sig under pandemin. Där hela 171 000 stockholmare väntar på en operation eller annan viktig behandling.
Barnmorskor hinner inte äta
De som definitivt fått nog nu, efter flera år av nedskärningar och effektiviseringar, är de anställda i förlossningsvården. Deras arbete går helt enkelt inte att skötas patientsäkert, menar de.
Barnmorskor hinner inte gå på toaletten eller äta. Patienter har undersökts liggande i fåtöljer, blodprover har blivit ihopblandade och födande kvinnor har lämnats ensamma.
Hanteringen av den så allvarliga förlossningskrisen kan i stället bli början till på ny historia – sagan om ett välbehövligt maktskifte
Det började med att sju chefer på sjukhusavdelningarna sa upp sig under september i förhoppning om att det skulle sätta ljus på den orimliga situationen. Men inget hände och bara på Danderyds sjukhus har 40 barnmorskor sagt upp sig under de senaste tio dagarna.
Nu har även förlossningsavdelningarnas undersköterskor anslutit sig. För SVT berättar undersköterskan Kristine Thorstad om ”en slitsam underbemannad arbetsmiljö och undersköterskor som jobbar med tre födande kvinnor samtidigt.”
Det handlar om flera saker här som borde vara självklara – särskilt i en välmående region som Stockholm.
Svenonius bryr sig inte tillräckligt
De som föder barn ska kunna vara säkra på att få bästa möjliga och patientsäkra vård. Och de anställda måste ha en rimlig arbetsmiljö för att kunna göra sitt viktiga jobb.
När regionstyret svarar förlossningpersonalen så blir det ändå fel. Till DN säger Irene Svenonius att ”Finns det lösningar som kräver ekonomiska resurser så är de inte ett hinder”. Ändå förkastar hon idén om en ny förlossningsklinik som barnmorskorna föreslår liksom arbetstidsförkortning med 100 procents lön.
Ändå bryr hon sig inte tillräckligt för att rädda situationen.
Sagan om Irene Svenonius på tronen och det blågröna styret i region Stockholm har slutat vara underhållande för länge sedan.
Hanteringen av den så allvarliga förlossningskrisen kan i stället bli början till på ny historia – sagan om ett välbehövligt maktskifte.
