9,6 miljarder. Så mycket pengar vill Liberalerna spara nästa år på sjukförsäkringen i sin skuggbudget jämfört med regeringen. Det är den högsta summan av alla de tidigare allianspartierna, enligt den genomgång som Arbetet gjort av partiernas skuggbudgetar.

De tidigare allianskollegorna är i stora drag överens om vilka förändringar som borde göras på sjukförsäkringsområdet. Alla fyra partier vill återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, det som ibland kallats för stupstocken.

Gränsen för när det inte längre gick att vara sjukskriven låg tidigare vid ungefär 2,5 år. Den togs bort i januari 2016 efter att Socialdemokraterna och Miljöpartiet tagit över regeringsmakten.

Skuggbudget – vad är det?

Regeringen lämnade sitt budgetförslag till riksdagen den 20 september.

I början av oktober lämnade oppositionspartierna in sina egna budgetmotioner, det som brukar kallas ”skuggbudgetar”. Det är deras möjlighet att visa sin vision över hur staten borde hantera skatter och utgifter.

Vanligtvis går regeringens budget igenom utan problem, men den här mandatperioden har det blivit mer komplicerat på grund av det svajiga politiska läget. För att en budget ska röstas igenom och godkännas krävs det att majoriteten av riksdagen inte röstar emot budgeten.

Efter valet och regeringskaoset 2018 röstades Moderaternas och Kristdemokraternas budget igenom i stället för regeringens.

Också i år kan det bli struligt då januariöverenskommelsen fallit. Budgeten måste få stöd av både Vänsterpartiet och Centerpartiet, en svår nöt att knäcka för regeringen.

Vill spara miljarder med ny gräns

De tidigare allianspartierna är dock inte överens om hur mycket pengar en sådan förändring skulle spara. Liberalerna och Moderaterna tror att en bortre gräns skulle ge en besparing på 6,1 miljarder medan Centern bara sparar 1,2 miljarder kronor för förändringen.

”Efter mer än fem år av Socialdemokraternas slopande av den bortre tidsgränsen kan vi nu konstatera att effekterna av reformen har blivit en återgång till den politik som passiviserar och avskriver människor i bidragssystem”, skriver Liberalerna i sin skuggbudget.

De tidigare allianspartierna vill också dra tillbaka många av de förändringar som nyligen aviserats av regeringen inom sjukförsäkringen. Regeringen har bland annat budgeterat för lättnader för äldre och tillfälligt anställda att sjukskriva sig. Den vill också höja taket i sjukpenningen.

L vill ha ytterligare karensdag

Kristdemokraterna och Liberalerna vill spara 2,6 miljarder på att stoppa takhöjningen, något Centern inte har med i sin budget. Moderaternas är mindre konkret kring detaljerna i sina besparingar med skriver att de ”avvisar flera av regeringens förslag om höjda ersättningar”.

Liberalerna vill gå längre än att bara stoppa regeringens förslag. I sin budget föreslår de bland annat ytterligare en karensdag vid dag 15, alltså den dagen då sjuklöneansvaret går över från arbetsgivaren till staten. Den reformen skulle spara 300 miljoner kronor enligt partiet.

De två övriga oppositionspartierna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, har lagt snarlika budgetar på sjukförsäkringsområdet.

SD och V vill satsa mer

Inget av partierna vill riva upp regeringens nya reformer utan vill snarare satsa mer. Båda partierna vill göra det lättare att få sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension, genom att den försäkrades arbetsförmåga ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som används när man söker sjukpenning.

Båda partierna vill också flytta över sjuklöneansvaret för mindre företag de första två veckorna från arbetsgivaren till staten. SD räknar med att det skulle kosta 3 miljarder, Vänsterpartiet 2,3.

Så vill partierna spara eller satsa på sjukförsäkringen

Liberalerna

  • Inför en ny karensdag vid dag 15 (spara 300 miljoner).
  • Inför en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen (spara 6,1 miljarder).
  • Inget höjt tag i sjukpenningen (spara 2,6 miljarder).
  • Dra tillbaka förslaget om lättnader i sjukersättningsreglerna för de över 60 år (spara 36 miljoner).
  • Dra tillbaka förslaget om lättnader i sjukpenningsreglerna för de över 62 år (spara 70 miljoner).
  • Dra tillbaka förslaget om lättnader i reglerna efter ett års sjukskrivning (spara 120 miljoner).
  • Avskaffa undantagen för flyktingar i kvalificeringen till sjuk och aktivitetsersättning (spara 300 miljoner).
  • Lägre anslag till Försäkringskassans förvaltning (spara 45 miljoner).

Totalt: Spara 9,6 miljarder kronor jämfört med regeringen.

Moderaterna

Moderaterna specificerar inte lika tydligt i sin budget exakt vad de sparar på under varje post.

  • M vill spara 2,7 miljarder på sjukpenningen 2022 och 8,5 miljarder 2023. Minskningen beror bland annat på att de ”avvisar flera av regeringens förslag om höjda ersättningar”. 2023 vill de återinföra den bortre gränsen i sjukförsäkringen vilket beräknas spara 6,1 miljarder.
  • Under posten aktivitets- och sjukersättningar vill partiet spara 2,4 miljarder 2022 och 3,5 miljarder från 2023. Också här beror besparingarna främst på att partiet avvisar flera av regeringens förslag om ändringar.

Totalt: Spara 5,1 miljarder kronor nästa år och 12 miljarder 2023 jämfört med regeringen.

Centerpartiet

  • Dra tillbaka förslaget om lättnader i reglerna efter ett års sjukskrivning (spara 120 miljoner).
  • Inför en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen (spara 1,2 miljarder).
  • Dra tillbaka förslaget om lättnader i reglerna för sjukskrivningar hos behovsanställda (spara 132 miljoner).
  • Dra tillbaka förslaget om lättnader i sjukpenningsreglerna för de över 62 år (spara 70 miljoner).
  • Dra tillbaka förslaget om lättnader i sjukersättningsreglerna för de över 60 år (spara 36 miljoner).
  • Avskaffa undantagen för flyktingar i kvalificeringen till sjuk och aktivitetsersättning (spara 300 miljoner).
  • Lägre anslag till Försäkringskassans förvaltning (spara 157 miljoner).

Totalt: Spara 2 miljarder kronor jämfört med regeringen.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna har ingen tydlig tabell över besparingar i sin budget utan bara en lista med ett ”urval av finansiering”.

Där framgår att också Kristdemokraterna vill återinföra den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Det skulle spara 1,7 miljarder enligt partiet.

De säger också nej till det höjda taket i sjukpenningen, vilket beräknas spara 2,6 miljarder.

Totalt: Går inte att säga säkert baserat på skuggbudgeten. Minst 2,6 miljarder 2022 och 3,8 miljarder kronor 2023.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna skriver i sin skuggbudget att de vill förändra sjuk- och aktivitetsersättningen så att bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga ska göras mot samma arbetsmarknadsbegrepp som används när man söker sjukpenning. Det beräknas kosta 300 miljoner.

I tabellen över budgetsatsningar jämfört med regeringen står denna kostnad dock inte att finna och det är oklart om partiet kvittar den mot något annat.

Budgeten för sjukpenningen sänks med 30 miljoner kronor och budgeten för aktivitets- och sjukersättning rörs inte alls, jämfört med regeringen.

I övrigt vill partiet:

  • Förbättra rehabiliteringsinsatserna mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt att försäkringsmedicinska utredningar ska stärkas (satsa 100 miljoner).
  • Minska förvaltningsanslaget till Försäkringskassan (spara 193 miljoner).
  • Låta staten bekosta sjuklönekostnaderna de första två veckorna för småföretag (satsa 3 miljarder).

Totalt: Satsa 2,9 miljarder kronor jämfört med regeringen.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill, precis som SD, förändra arbetsmarknadsbegreppet i sjuk- och aktivitetsersättningen så att det stämmer överens med motsvarande reglering inom sjukpenning. Det innebär en besparing på sjukpenningbudgeten, men samtidigt en ökning på sjukersättningsbudgeten, då fler som i dag har sjukpenning i stället skulle ha sjukersättning (det som tidigare kallades förtidspension).

Partiet vill alltså ändra sjukpenningsbegreppet (satsa 1,5 miljarder netto efter besparing på sjukpenning och satsning på sjukersättning).

Partiet vill också, liksom SD, låta staten bekosta sjuklönekostnaderna de första två veckorna för småföretag (satsa 2,3 miljarder).

Totalt: Satsa 3,8 miljarder kronor jämfört med regeringen.