Kritiken efter det stora EU-talet: Lamt, självgott, ryggdunkande
EU är på väg tillbaka och nu satsar vi, var EU-bossen Ursula von der Leyens budskap till världen då hon i dag höll sitt stora tal till unionen. Men kritiken kom bums. Ryggdunkande, självgott och lamt, var några av kommenterar efteråt.
– Många känner att deras liv har stått på paus medan utvecklingen i världen har snabbspolats.
Så inledde Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, i dag onsdag sitt stora tal där hon redogjorde för de satsningar som unionen vill göra.
Hon tecknade en ganska positiv lägesbild. Av ett Europa på väg tillbaka efter en pandemi. Av en ekonomi som nu tar fart och vad hon anser vara ett lyckat vaccinationsprogram.
– Under den största globala hälsokrisen på ett århundrade har vi valt att jobba tillsammans, sade hon och tog upp jobbsatsningar som innebär att arbetslösa ungdomar ska kunna jobba i andra EU-länder samt att unionen ska ställa om till gröna jobb.
I sitt tal tog Ursula von der Leyen även upp att EU håller i sin plan om att införa en lag som förbjuder att varor som tillverkats genom tvångsarbete ska få säljas inom unionen.
EU vill satsa på försvarsindustrin
En relativt stor del av talet handlade om att utöka det militära samarbetet. Ursula von der Leyen vill se en europeisk försvarsunion.
En av vägarna dit är stärka försvarsindustrin i olika länder, genom att exempelvis slopa momsen för försvarsmateriel som har utvecklats och produceras i Europa. Det skulle kunna få en effekt för den svenska vapenindstrin som i dag är den 15:e största i världen.
EU-kommissionen signalerade även att det är dags att på olika sätt öka självförsörjningen inom industrin.
Den inkluderar den allvarliga bristen på halvledare, som finns i våra datachip. I dag tillverkas dessa främst i Taiwan och Sydkorea men bristen har gjort att både Kina och USA drar igång med storskalig produktion och nu planerar EU att följa efter. Dessa produkter ses som så strategiskt viktiga att de måste tillverkas inom unionen.
Unionen utmanar även Kina genom att sjösätta ”Global Gateway”, som enklast kan beskrivas som en motsvarighet till Kinas jättelika infrastruktursatsningar runt om i världen.
Det handlar om att på olika sätt länka ihop EU-länderna med andra delar av världen, till exempel genom att lägga en optisk kabel mellan Portugal och Brasilien eller göra investeringar i Afrika för att skapa vätgas som kan driva elmotorer.
EU-kommissionen kritiseras
EU-kommissionens utstakade väg kritiserades dock av många. Europafacket ansåg att det lät bra på ytan, men saknade mycket innehåll.
– Hon sade alla de rätta sakerna om de problem som anställda har men det saknades lösningar, sade generalsekreteraren Luca Visentini som påpekade att en omställning till en grön ekonomi måste ske på ett rättvist sätt.
Kommissionens ordförande nämnde inte, påpekar Europafacket, att den omställningsfond som finns har fått sin budget halverad.
LO:s Therese Gouvelin beskrev talet som ”lamt”.
– Sedan saknade jag jobbfrågorna. Jag trodde hon skulle prata mer om dessa. Hon tog inte heller upp att det är arbetsmarknadens parter som ska driva den sociala dialogen framåt.
Therese Gouvelin sammanfattar sina intryck av talet med att Ursula von der Leyen är tydlig med att målet är ett mer socialt Europa. Men förste vice LO-ordföranden är orolig för att ”ska bli one size fits all” som kan leda till att det blir försämringar här i Sverige.
– Det var ett enande tal där hon inte ville stöta sig med någon och jag är inte säker på att någon heller blir riktigt glad. Det var lite fegt. Det hade varit bättre om hon sagt att varje medlemsstat har en skyldighet att införa EU:s sociala pelare och då kan man inte hålla på med unionbusting eller åsidosätta rättsstatens principer eller minska kolumnisters möjligheter att bevaka omvärlden.
EU:s plan ifrågasätts
Vänsterpartiets Europaparlamentariker Malin Björk tyckte att Ursula von der Leyen mest ägnade sig åt ett ”peptalk”
– Hon ser allt som händer på EU-nivå i positiva färger och det är inte en sanningsenlig bild, sade Björk på en presskonferens efter talet.
Malin Björk var kritisk till att EU vill sänka momsen på försvarsmaterial som har producerats inom unionen och tyckte också att EU skulle ta ett större ansvar för att bidra till fler i världen vaccinerades.
Centerpartiets Abir Al-Sahlani skrädde inte heller orden.
– En självgod balansakt med en massa ryggdunkningar till sig själv. Det var väldigt lite reflektion kring vad som gått fel, kommenterade hon efteråt och underkände åtgärderna för att värna klimatet, demokratin och ekonomin samt var kritisk till inskränkningarna av unionens fria rörlighet.
Kristdemokraten Sara Skyttedal gladdes dock åt satsningar på miltitärindustrin men oroades över att EU allt för mycket håller på att samordna hälsoarbetet och vill införa en minimistandard för vård- och omsorg.
Moderaten Tobias Tobé tyckte att mycket saknades i ett tal som han menar ”inte kommer att gå till historien”. Han beskrev talet som ”fattigt på konkreta initiativ” och efterlyste större ansträngningar för en gemensam migrationspolitik.
EU
27 länder i Europa är med i unionen. EU-kommissionen kallas ofta för EU:s motor eftersom den föreslår lagar och ser till att EU-länderna följer dessa. I ministerrådet möts ministrarna från olika EU-länder för att diskutera olika beslut och lagar. Europaparlamentets 705 ledamöter röstar sedan om besluten och lagarna som ska genomföras. Sverige har 21 ledamöter.
Källa: EU-information