Just nu kämpar svenska politiker mot EU-lagstiftning om minimilöner. Den föreslagna EU-lagen sägs hota den svenska modellen med kollektivavtal och därmed leda till kraftiga lönesänkningar.

Men vad är den kampen värd om arbetsgivaren ändå enkelt kan fixa billigare kollektivavtal långt under den normala LO-nivån. Det är nämligen vad som håller på att hända med hjälp av en ny strejkförbudslagstiftning.

Den lagstiftningen har nämligen öppnat upp för något i Sverige så sällsynt som gula fackföreningar, det vill säga fack som går arbetsgivarens ärenden med dumpande avtalsvillkor.

Kollektivtalen i Sverige har en lönespärr. Sämre villkor, alltså under spärren, är förbjudna även om arbetstagaren och arbetsgivaren är överens.

Hittills har enda möjligheten för arbetsgivaren att dumpa lönen varit att använda ett billigare avtal med ett annat fack eller köra utan kollektivavtal.

Svensk modell mot lönedumpning

LO-förbunden har alltid haft gränsdragningsöverenskommelser vilket avtal som ska tillämpas för ett visst företag. Om tillverkningen till exempel huvudsakligen byggde på trä var det GS och om den byggde på metall var det IF Metall.

Arbetsgivare var inte bundna av denna gränsdragning. Men de brukade i regel följa den, eftersom det fack som enligt gränsdragningsöverenskommelsen hade avtalsrätten annars kunde tvinga arbetsgivaren att tillämpa ”rätt” avtal genom stridsåtgärder.

Denna strikta områdesindelning är den svenska modellen mot lönedumping. Det är facken tillsammans som bestämt vilket avtal som skall gälla.

Arbetsgivaren får inte välja, för då är det ju självklart vilket hen väljer, det billigaste = lönedumping.

Fixade verktyg för gula fack

Denna svenska modell har fått ett stort hål för lönedumpning.

Bakgrunden till hålet var att Hamnarbetareförbundet strejkade och krävde kollektivavtal för stuveriarbetarna i svenska hamnar, där Transport redan hade avtal. LO, TCO, SACO och Svenskt Näringsliv ansåg att Hamnarbetareförbundet var en främmande fågel, och kom överens om att föreslå regeringen en strejkförbudslagstiftning som också blev lag den 1 augusti 2019.

Lagen förbjöd stridsåtgärder om det som i hamnarna redan fanns ett kollektivavtal och facket krävde villkor som kunde undantränga detta.

Konkurrens med arbetsvillkor ger i förlängningen sämre arbetsförhållanden, lägre löner och minskad facklig anslutning. Var det så vi ville ha det?

Kurt Junesjö

Problemet var att arbetsmarknadsparterna själva härmed fixade ett verktyg som gula fack kan använda för att undergräva den så kallade svenska modellen.

Avtalsdumpningen kan numera ordnas så att arbetsgivaren först sluter avtal med fack som har ett billigare avtal. Då är det kört.

För då kan enligt den nya lagen det fack som enligt LO:s organisationsplan har avtalsrätten inte genom stridsåtgärder tilltvinga sig sitt avtal. Facken har alltså överlämnat valet av avtal till arbetsgivaren.

Och har förstakollektivavtalet slutits med en gul fackförening, ja då är det ännu mera kört. Och precis det har nu drabbat Elektrikerna.

Rävsax för facket

Företaget Svea Solar är nystartat. Enligt egen uppgift omsätter de en miljard och är störst inom solcellsbranschen. Elektrikerförbundet tecknade efter varsel om stridsåtgärder kollektivavtal i februari 2020. Det var bara ett problem.

Företaget hade redan i januari tecknat ett branschavtal för samtliga anställda med Tingvallabro fackförening. Och det är en gul fackförening så det skvätter om det.

Och nu har vi rävsaxen. För den nya strejkförbudslagstiftningen förbjuder stridsåtgärder för att tvinga bort ett lönedumpande förstaavtal.

Så nu sitter Elektrikerna där med skägget i brevlådan de själva fixat. Avtalets omfattning och inriktning är också intressant. Det riktar in sig på ökad ”flexibilitet” och lönedumpning.

Några exempel: SEF har varit ett av de starkaste förbunden i Sverige när det gäller att i avtal begränsa arbetsgivarens fria beslutanderätt, hens så kallade. § 32 befogenheter. Men all den makt SEF flyttat till arbetstagaren har rensats bort i det gula avtalet. Det gäller;

  • Tvingande skyddsregler, för arbetsmiljön bland annat avtalsenlig skyldighet anmäla brister i arbetsmiljön tvingande regler för skyddsutrustning, materialförråd, personalutrymmen etc. rätt till veto vid farliga arbeten, skyldighet vid arbetsmiljöutbildning 
  • Tvingande regler vid inhyrning av arbetskraft, 
  • Förbud mot lokala överenskommelser som försämrar centrala avtalsbestämmelser
  • Tvingande rätt till ledighet vid familjeskäl
  • Skiljenämndsbeslut vid oenighet vid tvist om turordning, ackord, yrkesutbildning, arbetsmiljö, inhyrning, etc.
  • Avgift ackordskontroll 0,5 procent.

Men det vore inte avtalsdumpning om man inte också fixade en rejäl sänkning av löneförmånerna:

  • Ersättning vid arbetsbrist. Ingen reglering mot rätt till full avtalslön vid arbetsbrist.
  • Övertid, uppskattningsvis cirka 15 procent sänkning av utgående ersättningar.
  • Restidsersättning , fast hemortsgräns ändras från 3 km till 30 minuter överslagsvis 3,5 mil
  • Pensionsavsättningar 4,5 procent i stället för 5 procent.

Kommer drabba andra LO-förbund

Detta är bara ett axplock. Avtalets omfång har minskats till 14 sidor men kan man se att det är skickliga arbetsrättsjurister som utfört arbetet med att reducera arbetarnas förmåner.

Det är en långsiktig och övertänkt strategi som ligger bakom, vilken säkerligen kommer att drabba även andra LO-förbund.

När ett miljardföretag inom en framtidsbransch fixar billigare arbetskraft, får det konkurrensfördelar.

Konkurrens med arbetsvillkor ger i förlängningen sämre arbetsförhållanden, lägre löner och minskad facklig anslutning. Var det så vi ville ha det? 

  • Kurt Junesjö