För lite och för sent. Så kan den hårda kritiken mot dagens system för rehabilitering sammanfattas. Men ändringar är på gång.

Senast sista juli ska Samuel Engblom, samhällspolitisk chef för TCO, presentera sin statliga utredning som bland annat ser över detta. 

Redan nu kan Arbetet berätta om flera förslag som ligger på utredningens bord så här i slutfasen. 

Ett av förslagen handlar om nya möjligheter att skola om sig för de som jobbat länge i ett slitsamt yrke. Och som trots olika rehabinsatser riskerar att få förslitningsskador som gör det omöjligt att stanna i yrket.

Personen behöver inte redan vara sjuk eller ha nedsatt arbetsförmåga. Det räcker att risken finns – och att rehabinsatser inte väntas hjälpa.

Då ska man kunna utbilda sig i totalt 40 veckor, exempelvis till en administrativ tjänst. Under studietiden ges ersättning från den statliga sjukförsäkringen i nivå med sjukpenning. Utredningen tar som exempel någon som länge jobbat i vården och riskerar förslitningsskador. 

Läs artikelserien #Arbetsträning

Den här möjligheten till förebyggande rehabilitering finns inte i dag. I nuläget krävs att arbetsförmågan redan är nedsatt med minst en fjärdedel för att få rätt till så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering.

Oftast handlar det om arbetsträning, men inslagen av utbildning ska nu öka. 

Varför vänta med insatser tills när arbetsförmågan redan är nedsatt? resonerar utredningen, som tror att förslaget kan öka tidiga rehabinsatser. 

Den här förebyggande ersättningen ska få namnet ”preventionsersättning” och ersätter dagens smalare ”förebyggande sjukpenning”.

Vid sidan av omskolning nämns andra insatser som behandling av olika riskfaktorer som stress, ångest och övervikt. 

En annan fråga för utredningen är vad som händer när en person väl fått nedsatt arbetsförmåga. Arbetet har berättat om kritiken mot att få sjukskrivna får rätt till arbetsträning och rehabiliteringspenning. 

En tidigare utredning har lyft problemet med att Försäkringskassans handläggare tycks vänta in dag 180 i sjukskrivningen innan frågan om rehabinsatser ens väcks. Detta eftersom insatser ändå riskerar att avbrytas när personen passerar den gränsen. 

Nu kan Arbetet berätta att utredningen vill att sjuka som arbetstränar ska få göra klart sin träning och under tiden undantas från prövningen av arbetsförmåga vid sjukförsäkringens tidsgränser.

Redan i mars i år kom en lättnad som ökade möjligheten till undantag vid dag 180. 

Men enligt förslaget som nu är på gång blir de som arbetstränar och därmed får rehabiliteringspenning helt fredade. Därmed riskerar ingen som går arbetslivsinriktad rehabilitering att få den avbruten för att man anses ha arbetsförmåga i ett ”normalt förekommande arbete” på arbetsmarknaden. 

Det förslag som väntas läggas i sommar kan göra att fler får del av insatser och även att de sätts in tidigare.

Dessutom vill utredningen öka möjligheten att utbilda sig som en del av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Bland annat genom att sjuka ska kunna få ersättning för att gå yrkeshögskola. 

Den pågående utredningen ser det som ett problem att Försäkringskassan så sent i sjukskrivningar utreder vilket rehabiliteringsbehov en person har. Detta trots att tidiga åtgärder är bättre. Lagen säger dessutom redan att behovet ska klarläggas så tidigt som möjligt. 

Enligt vad Arbetet erfar är ett annat förslag att Försäkringskassan ska tvingas ”klarlägga” den försäkrades behov av rehabilitering senast dag 60 i sjukfallet.

Chanserna att lyckas med rehab är helt enkelt sämre om insatserna sätts in sent under sjukskrivningen, anser utredningen. 

Senast sista juli ska förslagen presenteras i sin helhet, så justeringar kan ske före dess.