Rätt att göra uppror mot sjuka scheman
Ett bolag med en vinstmarginal på 36 procent har sålt en produkt till svenska kommuner som ger undersköterskor kortare tid för återhämtning och mindre sammanhängande ledighet. Det är rätt att protestera mot hälsoscheman, skriver Arbetets ledarskribent.
Det bubblar och jäser av missnöje bland personalen inom landets äldreomsorg. Hälsoscheman skulle bli så bra, men har visat sig vara ohälsosamma för många.
Som vanligt går kommunernas ekonomi före undersköterskornas och vårdbiträdenas arbetsvillkor.
Det var en framgång när Kommunal och SKR för fem år sedan kom överens om att heltid ska vara norm för personalen inom äldreomsorgen.
Men när det sedan skulle genomföras har samarbetet mellan arbetsgivarna och facket upphört i många kommuner.
Personalens delaktighet i hur arbetet ska organiseras och hur schemaläggningen ska se ut är obefintlig på flera håll. Resultatet blir negativ stress och en förlorad känsla av sammanhang.
Tidningen Kommunalarbetaren har i en serie artiklar granskat så kallade hälsoscheman. De ska ge kortare nattpass, men medför också fler pass och kortare tid för återhämtning och mindre sammanhängande ledighet.
”Hälsoscheman” har konstruerats av personer som aldrig har jobbat inom omsorgen. Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog kallar dem för ”konsultscheman” och det är en riktig beskrivning.
Bakom införandet i många kommuner står konsultföretaget Time Care, ägt av det brittiska riskkapitalbolaget HG Capital och amerikanska värdepappersbolaget Vista Equity Partners.
Bolaget hade i fjol en vinstmarginal på 36 procent och delade ut drygt 25 miljoner kronor till aktieägarna.
De har framgångsrikt lyckats sälja in sin ”produkt” till nästan 100 svenska kommuner. Deras schemaprogram ger dock ingen vinst till undersköterskorna och vårdbiträdena inom äldreomsorgen.
De vittnar i stället om att de blir slutkörda av att jobba efter ett ”hälsoschema”.
Det går enligt Time Care och äldreomsorgscheferna ut på att se till att ha rätt bemanning vid varje tidpunkt. I praktiken betyder det så lite folk som möjligt.
”Hälsoschemat” är hälsosamt för kommunernas ekonomi och ohälsosamt för personalen. ”Hälsoschemat” är hållbart för vårdadministratörerna och ohållbart för dem som ska göra jobbet.
Nu växer en proteströrelse runt om i landet. Facebookgruppen ”Hälsoschema NEJ TACK” har 12 400 medlemmar och nya medlemmar fyller stadigt på.
De har all rätt att göra uppror. De vittnar om trötthet och utmattning.
Det är tufft att jobba fyra nattpass, vara ledig en natt och sedan gå på en ny runda med nattpass.
Många pallar inte utan säger upp sig. Bara i Bromölla har 40 anställda sagt upp sig, enligt Kommunal. Några väljer i stället att hoppa in som timanställda eller att gå ut i arbetslöshet.
Med tanke på att vi blir allt äldre och att behovet av personal inom äldreomsorgen kommer att öka dramatiskt de närmaste åren är det en galen utveckling.
När ska politikerna inse att äldreomsorgen måste få kosta mer? Räcker det inte med att pandemin har avslöjat de stora bristerna? Trots extra statliga miljarder från regeringen fortsätter kommunerna att vara snåla mot personalen. Det är ohållbart i längden.
De kan börja med att lyssna på de besvikna och utmattade undersköterskorna. Om de gör det går det också att hitta lösningar som fungerar.
Som i Skövde där Kommunals kamp resulterade i att nattarbetstiden kortades med två timmar i veckan. Det gör skillnad och fler lediga nätter i rad.
Arbetstidsförkortningen ska inte heller synas i lönekuvertet genom att lönen sänks. Kvalitet måste få kosta, både för de äldre och för personalen.