Den hårt kritiserade prövningen av sjuka mot ”normalt förekommande arbete” ska ändras, meddelade regeringen på onsdagkvällen.

Förslaget kommer från en av de två statliga utredningar som lämnades till regeringen i början av 2020 av utredaren Claes Jansson.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) har tidigare sagt till Arbetet att regeringen har utredningarna som utgångspunkt för ändringar i den hårt kritiserade sjukförsäkringen.

Men det finns fortfarande en rad förslag i utredningarna som ännu inte genomförts.

Arbetet listar de förslag som hittills beslutas, och det som ligger kvar på regeringens bord.

Beslutat från utredningarna

1 Fler undantas från 180-dagarsregeln

Tidigare fanns ett undantag för att prövas mot ”normalt förekommande arbete” efter 180 dagar om man hade ”särskilda skäl”. Men få kvalade in. Formuleringen ändrades den 15 mars i år till ”övervägande skäl”, med målet att fler skulle undantas från de hårdare reglerna för att få behålla sin sjukpenning.

2 Normalt förekommande arbete ska bort

Regeringen föreslår också en lagändring som ska ske i september 2022.

Även i fortsättning kommer det ske en prövning om man kan ta ett annat jobb än det nuvarande efter 180 dagar. Men den hårt kritiserade formuleringen ”normalt förekommande arbete” ändras till ”angivna yrkesgrupper” i lagen.

Det innebär att Försäkringskassan måste tydliggöra vilket jobb en person kan ta om sjukpenningen ska tas bort.

Kvar från utredningarna

1 Lättare för timanställda att sjukskriva sig

En timanställd har ofta svårare att sjukskriva sig jämfört med någon som är fast anställd eller har ett längre vikariat. Den timanställde betraktas nämligen som arbetslös från första sjukdagen om hen inte har några inbokade pass, även om personen hoppat in som vikarie länge på sin arbetsplats.

Det innebär att personens arbetsförmåga, från första sjukdagen, prövas mot ”normalt förekommande arbeten”, alltså alla arbeten på hela arbetsmarknaden i stället för bara jobb på sin egen arbetsplats. Kan vårdbiträdet rent fysiskt klara av ett telefonförsäljarjobb betraktas hon inte som sjuk. 

Luckan i lagen skulle täppas till genom att samma regler skulle gälla för timanställda som fast anställda om det kan antas att den timanställde skulle arbetat om hen inte blivit sjuk.

2 Lättnad i reglerna för äldre

I dag utförsäkras äldre, ofta med bara något år kvar till pensionen, eftersom Försäkringskassan prövar deras arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar, precis som för yngre personer.

Claes Janssons utredning föreslog att en person som nått gränsen för att ta ut inkomstgrundad ålderspension (i dag 62 år) i stället skulle få sin arbetsförmåga prövad mot enbart den egna arbetsgivaren, oavsett hur länge personen har varit sjuk.

3 Underlätta deltidssjukskrivningar

I dag är huvudregeln att en deltidssjukskriven ska vara hemma lika mycket varje dag om något annat inte är medicinskt motiverat.

Det kan ställa till problem för den som anser att det passar bättre att exempelvis vara sjukskriven en hel dag i veckan och jobba fullt resten än att vara borta någon timme om dagen.  

Utredningen föreslog att lätta på reglerna och bevilja annan förläggning av arbetstiden om det ” inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete”, något Försäkringskassan skulle komma fram till i samråd med den sjukskrivne, arbetsgivaren och läkare.

4 Längre undantag

När en sjukskriven, efter ett års sjukskrivning, är på väg tillbaka till arbete kan det vara orimligt att pröva personen mot hela arbetsmarknaden, menar utredningen.

Därför vill man se ett undantag för de som med ”hög grad av sannolikhet” kan återgå till arbete senast dag 550. De ska få fortsätta prövas mot sin vanliga arbetsplats fram till dag 550.

5 Lättnader i reglerna för rehabiliteringsersättning

Rehabiliteringens roll i sjukförsäkringen borde stärkas, det menade utredaren som föreslog att arbetsförmågan inte ska prövas mot ”normalt förekommande arbete” efter 180 dagar när Försäkringskassan bedömer om någon har rätt till rehabiliteringsersättning.