Michael Foster från handelsfacket RWDSU försöker övertala Amazonanställda i Bessemer att rösta ja till facklig organisering.

När du går in på personaltoaletten sitter en skylt bredvid toapappershållaren. I versal text skriver företaget: ”Facket kan inte. Vi kan.”

Så såg det ut på Amazons lager i Bessemer, i amerikanska delstaten Alabama, under våren.

Sedan starten 1994 har Amazon drivit en hård antifacklig linje och hittills har inget fack lyckats etablera sig på någon av dess arbetsplatser i USA. Dess över 500 000 amerikanska anställda saknar helt facklig representation. Men nu kan allt det förändras. 

Närmare 6 000 arbetare i Bessemer har röstat om att bilda en klubb ansluten till handelsfacket RWDSU. Organiseringskampanjen har fått starkt stöd av medborgarrättsrörelsen Black Lives Matters lokala avdelning.

Rösterna räknas just nu av arbetsmarknadsstyrelsen NLRB och ett resultat väntas inom kort. 

Vägen fram till omröstningen har fått stor uppmärksamhet i amerikanska medier.

Dels för att tongivande politiker – inklusive president Joe Biden – officiellt stöttat ansträngningen att organisera arbetsplatsen. Men också på grund av Amazons aggressiva kampanjarbete.

Anställda vittnar om ett stort antal obligatoriska möten där de serverats skrämselpropaganda och uppmanats att rösta nej. 

– Vissa av de unga är lite förvirrade. De är rädda eftersom Amazon under mötet har sagt till dem att om ni går med i facket så kommer era förmåner att försvinna. Det är helt enkelt inte sant, sade Amazonanställda Jennifer Bates i en kampanjvideo inför omröstningen.

Amazon hyrde in konsulter specialiserade på att motverka fackföreningar och riktade utköpserbjudanden till missnöjda anställda, rapporterar The Guardian.

I personalutrymmen var de antifackliga budskapen omöjliga att värja sig mot, uppger Daily Beast. Banderoller och plakat hängdes upp överallt, inklusive på toaletterna. 

Amazon skickade enligt facket upp till fem sms till de anställda per dag. Där omnämndes företaget ofta som en ”familj”. I ett av textmeddelandena stod det: ”Låt inte utomstående splittra vårt vinnande lag!”

På en kampanjsajt som sedermera tagits ned – men finns arkiverad – blandades bilder på Amazonanställda som gör tummen upp med ”fakta” om facket. 

Stort fokus lades på kostnaden för medlemsavgiften: ”Du kan inte köpa den där middagen, de kan inte köpa skolmaterialet, du kan inte köpa de där presenterna för du kommer inte att ha de nästan 500 dollar du har betalat i avgifter. Varför inte spara pengarna och köpa de böcker, presenter och saker som du vill ha?”

Amazon bad också stadens trafikkontor att ändra trafikljusen utanför dess lager, så att de snabbare skulle slå om till grönt. Därigenom blev det svårare för de fackliga aktivister som ställt upp sig i korsningen att hinna prata med anställda som lämnade arbetsplatsen i bil.

Enligt facket berövades det därigenom – eftersom Amazon förbjudit icke-arbetsrelaterade samtal på avlönad tid – en viktig arena för informationsspridning. 

För lokala tv-stationen WBRC bekräftar tjänstemän att trafikljusen ändrades på Amazons begäran. 

Till nyhetssajten Alabama.com säger en talesperson för staden att åtgärden vidtagits sedan företaget klagat över bilköer i samband med skiftbyten.

Amazon har inte besvarat frågor om trafikljusen. Enligt techsajten The Verge finns dock inget som tyder på att trafikkontoret kände till den pågående fackstriden på arbetsplatsen. 

En ensam facklig aktivist väntar i trafikkorsningen i Bessemer där Amazon förmått staden att ändra trafiksignalerna.

Amazon har inte bemött specifika påståenden om sin antifackliga kampanj. Amerikanska medier som frågat har fått ett standarduttalande där företaget skriver att: ”Vi tror inte att RWDSU representerar en majoritet av våra anställdas åsikter.”

Att döma av hur mycket resurser Amazon satsade på att övertyga sin personal om att rösta nej är företaget oroat över spridningseffekter, anser facket.

– Även om vi inte vet resultatet av omröstningen tror vi att vi har öppnat en dörr för mer facklig organisering runt om i landet, och vi har visat hur långt arbetsgivare är redo att gå för att hindra att deras anställda får facklig representation, säger RWDSU-ordföranden Stuart Appelbaum till The Guardian.

Så bildas ett fack i USA

Fackföreningarna i USA är lokala och knutna till arbetsplatserna. De lokala föreningarna organiserar sig som regel i branschförbund.

Om minst 30 procent av de anställda skriver under en namninsamling anordnar arbetsmarknadsstyrelsen National labor relations board (NLRB) en omröstning. Röstar en majoritet ja så erkänns facket som arbetstagarrepresentant av NLRB och företaget åläggs då förhandlingsplikt.

En arbetsgivare kan också frivilligt välja att erkänna en fackförening.

Anställda har möjligheten att bilda så kallade minoritetsfack, men då saknar arbetsgivaren skyldighet att förhandla.

Källor: NLRBAFL-CIO.