”Dags att ta ett helhetsgrepp i energifrågan”
Energifrågan lämpar sig sällsynt illa för politisk pajkastning, skriver ledningen för Seko, som också presenterar fyra konkreta förslag som kan leda till tryggad elförsörjning.
”Riskfyllt ensamarbete i kombination med stress är olämpligt på hela arbetsmarknaden. Men inom en sektor där minsta fel kan få förödande konsekvenser, är det helt oacceptabelt”, skriver debattörerna.
Det saknas i dag en helhetssyn på Sveriges elsystem. I år är det 25 år sedan den stora elmarknadsreformen beslutades vilken innebar att marknad avreglerades.
En utvärdering av hur väl avregleringen har lyckats har dock aldrig gjorts. Innan avregleringen fanns det reserver i systemet och en planerad överkapacitet. Nu sker allt på marginalen.
På den avreglerade marknaden finns en ständig jakt på lönsamhet och effektivitet på bekostnad av långsiktighet och hållbarhet.
Vinster för företagen har blivit viktigare än underhåll av elnätet. Kvartalskapitalismen har med andra ord letat sig in i en sektor som är helt avgörande för att ett samhälle ska fungera såväl i vardagen som under en kris.
De som får betala priset är konsumenterna och de som arbetar i branschen. I förlängningen är detta ett hot mot hela samhället.
Det är därför dags att en gång för alla ta ett helhetsgrepp kring energifrågan, diskutera branschens funktionalitet och bredda perspektiven.
Sett över ett helt år är Sverige nettoexportörer av el.
De problem som finns med den svenska elförsörjningen handlar snarare om att överföringskapacitet i näten inte räcker till.
Från Sekos sida menar vi att den kapacitetsbrist som finns i det svenska elnätet går att härleda till just avregleringen.
Underhållet och utbyggnaden av det svenska elnätet har inte skett i den takt och omfattning som har behövts.
För att klara den framtida energiförsörjningen i Sverige måste människor vilja arbeta i branschen. I dagarna släpper Seko en rapport som bygger på en enkätundersökning som våra medlemmar i energibranschen har svarat på.
Våra medlemmar vittnar om en allt mer pressad och farlig arbetsmiljö. Framförallt gäller det de som arbetar för ett entreprenadbolag.
De svarar nästan genomgående mer negativt på frågor kring sin arbetsmiljö jämfört med de som till exempel är anställa direkt av en anläggningsägare.
Sämre villkor riskerar leda till att personal med kompetens och erfarenhet försvinner samtidigt ökar stressen och övertidstimmarna bland de som är kvar
54 procent av de som är anställda i ett entreprenadbolag menar att deras arbetsmiljö påverkats negativt av systemet med entreprenörer och upphandling jämfört med 35 procent av de som är anställda av en anläggningsägare.
Även mängden övertidsarbete sticker ut bland de anställda på entreprenadsbolagen.
42 procent av dessa menar att övertidsarbete har ökat under de senaste åren jämfört med 28 procent av de som är anställda av en anläggningsägare.
Ensamarbete i riskfyllda miljöer blir allt vanligare. I Sekos medlemsundersökning säger 72 procent av de svarande att det förekommer riskfyllt ensamarbete i deras arbetsvardag och 38 procent svarade att ensamarbetet har ökat de senaste åren.
Riskfyllt ensamarbete i kombination med stress är olämpligt på hela arbetsmarknaden. Men inom en sektor där minsta fel kan få förödande konsekvenser, är det helt oacceptabelt.
Upphandlingar av drift och underhåll leder inte till bara en otrygg arbetsmiljö för arbetstagarna utan också till att viktig kompetens försvinner.
När kostnader ska pressas av de som vinner anbudet görs detta ofta genom en minskning av personalstyrkan eller försämrade anställningsvillkor.
Sämre villkor riskerar leda till att personal med kompetens och erfarenhet försvinner samtidigt ökar stressen och övertidstimmarna bland de som är kvar.
Före avregleringen såg staten genom Vattenfall till att det producerades mer el än vad som behövdes.
I dag sker detta i stället genom att Svenska Kraftnät upphandlar en viss reservkapacitet.
För närvarande finns det ett avtal med den tyska Uniper om att tillhandahålla reservkapacitet via oljekraftverket i Karlshamn.
Vid en större kris är det dock osannolikt att den effekt som kan produceras i Karlshamn kommer att räcka till, vilket då tillfälligt kan hota svenskarnas elförsörjning.
För att komma tillrätta med de problem som finns i energibranschen kräver Seko:
• Tillsätt en parlamentarisk utredning om avregleringens konsekvenser
Avregleringen av elmarknaden genomfördes för 25 år sedan och har i många hänseende fört med sig negativa aspekter som nu börjar visa sig allt tydligare. De negativa aspekterna härrör framförallt till en tuffare arbetsmiljö för de anställda i branschen men också utifrån kundens behov där elnätsavgifterna kraftigt ökat under lång tid. Därför bör en parlamentarisk utredning tillsätts för att analysera elmarknadens funktionssätt samt effekter av avregleringen.
• Mer egen personal och ett samlat grepp kring kompetensförsörjning i branschen
För att säkra upp det framtida kompetensbehovet vore det rimligt att en statlig myndighet, så som Energimarknadsinspektionen eller Svenska Kraftnät, fick ett helhetsansvar för branschutbildningar. Då skulle de både kunna tillse att rätt mängd personer utbildas samt säkerställa att alla som genomgår utbildningen kommer därifrån med tillräcklig kompetens. För att kunna garantera en välfungerande elförsörjning även vid händelse av kris bör Svenska Kraftnät också skaffa sig egen personal för underhåll, tillsyn och investeringar av sina anläggningar.
• Stopp för riskfyllt ensamarbete
Ensamarbete utgör en riskfaktor för olyckor och dödsfall. Många arbetsmoment inom energibranschen är förenade med särskild risk och ska därför enligt arbetsmiljöföreskrifter inte utföras ensam. Det är inte acceptabelt. Seko kräver ett stopp för allt riskfyllt ensamarbete inom energibranschen. Ingen ska behöva dö på jobbet.
• Huvudentreprenörsansvar
Energibranschen är en bransch som ofta präglas av många entreprenörsled. Därför menar Seko att huvudentreprenörsansvaret ska gälla för energibranschen så att huvudentreprenören bli skyldig att se till att alla underentreprenörer följer gällande regler och avtal.
Framtiden för energibranschen ligger nu i händerna på den svenska regeringen och riksdagen.
Detta är en fråga som lämpar sig sällsynt dåligt för pajkastning, positionering och populism.
Här krävs det breda och långsiktiga överenskommelser som tryggar en hållbar elförsörjning i hela landet. Det finns inga skäl att vänta.
