Jobbet som snöskottare hos bemanningsföretaget Nordic Bemanning och Rekrytering i Gävle har bara två fasta krav: Goda kunskaper i svenska. Och ett belastningsregister utan anmärkning.

”Ett arbete för dig som är pigg i kropp och själ samt som inte drar dig för att vara utomhus i vintermörkret.” 

Jacob Fraiman skrattar till när han hör om annonsen. Han är ordförande för föreningen Unga Kris som hjälper ungdomar och unga vuxna att ta sig ur det kriminella livet.

Han vet hur svårt det kan vara att hitta ett jobb som ex-kriminell – till och med som snöskottare.

– Det är ju helt sjukt, men visst jag kan förstå det också, säger han.

Att söka jobb med brott i bagaget kan kännas tröstlöst. Att allt fler arbetsgivare kräver ett rent belastningsregister är en trend som pågått länge. 

Det syns i Arbetets granskning av alla plats­annonser som publicerats på Arbetsförmedlingens platsbank sedan 2006 och framåt.

Då, för 15 år sedan, var det ett undantag. Knappt en av 100 annonser nämnde ordet belastningsregister eller bakgrundskontroll. I dag förekommer orden i nästan var tionde annons.

Kraftig ökning av krav på bakgrundskontroll

Så stor andel (procent) av alla annonser på Platsbanken innehöll orden belastningsregister, brottsregister eller bakgrundskontroll.

Samtidigt ökar antalet utdrag ur belastningsregistret hos polisen kraftigt.

Mellan 2008 och 2017 har antalet utdrag från polisen ökat från cirka 256 000 till närmare 733 000 i hela landet. Trenden gör det svårare för personer med brott i bagaget att ta sig tillbaka in i samhället, enligt Jacob Fraiman.

– Det försvårar absolut. Vissa kanske säger ”vi hör av oss” och så hör de aldrig av sig. För de vill inte ha kriminella människor med struliga bakgrunder, säger han.

Christina Harlin jobbar med rekrytering på Nordic Bemanning och Rekrytering i Gävle och är kontaktperson för annonsen om snöskottningen.

– De specifika snöskottarna på det här specifika arbetet, de ska gå ut på känsliga objekt, säger hon.

Enligt henne har bemanningsföretag oftast inte krav på belastningsregisterutdrag på sina enklare jobb.

Det beror helt enkelt på vilka krav beställar­företaget har. Själv har hon funderat en hel del på frågan och tycker inte att den är helt enkel.

– Det finns jättemånga perspektiv i det här. Har du sonat ditt brott har du gjort det. Det ska du inte bli bestraffad för. Men samtidigt finns det någon form av skala som är subjektiv.

När det står i en annons att en arbetsgivare kräver ett tomt belastningsregister är det upp till den sökande att själv gå till polisen och beställa ett registerutdrag.

I dag finns inga regler för när arbetsgivare får fråga om ett sådant utdrag. 

Det tycker Jacob Fraiman är fel. Han vill se ett förbud, så länge det inte handlar om jobb där man träffar barn.

– Jag tycker inte att människor som suttit inne för vissa brott ska kunna jobba med barn. Jag förstår den biten. Men klienterna som jag träffar har ju inte begått sexbrott eller sådant där. 

Det är inte bara Jacob Fraiman som anser att fokuset på tidigare brottslighet vid jobbsökande har gått för långt.

Förbud för arbetsgivare att begära utdrag ur belastningsregister från en arbetssökande har utretts ett antal gånger, på initiativ av både Alliansen och den nuvarande rödgröna regeringen.

2014 kom en utredning som föreslog ett generellt förbud för de yrken där arbetsgivaren inte redan hade särskild rätt att se belastningsregister­utdrag, som exempelvis barnomsorg och tvångsvård av missbrukare. 

Sedan hände ingenting på fyra år. 2018 lyftes frågan igen av den dåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S).

– Jag vill sätta stopp för att man slentrianmässigt ska kunna ta reda på olika integritetskänsliga uppgifter om arbetstagaren, som inte är relevanta för jobbet, sa hon till Ekot då.

Initiativet resulterade i en ny utredning som presenterades för den nya arbetsmarknads­ministern Eva Nordmark (S) våren 2019. Den hänvisar till förslagen från 2014 och lägger till några undantag från ett generellt förbud.

Belastningsregisterkontroll skulle, enligt utredningen från 2018, fortfarande vara tillåtet för Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten samt vissa företag inom finans och vård och omsorg.

Sedan hände ingenting igen. I dag har det gått ytterligare ett och ett halvt år, utan att något förslag presenterats för riksdagen.

När Arbetet frågar Eva Nordmark hur det ligger till med frågan i dag, svarar hon skriftligen:

”Ärendet bereds fortsatt inom regeringskansliet. Jag har i dag inga nya besked i frågan.”

I mejlet är Eva Nordmark betydligt mer avvaktande än sin företrädare Ylva Johansson.

Hon menar att det kraftigt ökade antalet begärda registerutdrag ”väcker frågor om den enskildes rätt till personlig integritet i arbetslivet”, men uttrycker tveksamhet om att ett sådant förslag skulle kunna gå igenom riksdagen.

”Det är dock i dagsläget oklart vilket parlamentariskt stöd det finns för lagstiftning som begränsar möjligheten till registerkontroller i arbetslivet och vid vilka situationer det ska eller inte ska finnas undantag”, avslutar hon mejlet.

Varför drar då den här frågan ut så mycket på tiden? Christel Backman forskar i rättssociologi vid Göteborgs universitet och skrev sin avhandling om just utdrag från belastningsregistret i arbetslivet.

Hon tror att det är de vitt skilda uppfattningarna hos arbetsmarknadens parter som sätter käppar i hjulet.

– Arbetsgivarsidan vill inte reglera. Fackförbundssidan vill reglera. På arbetsmarknads­området är man motvillig att gå in med lagstiftning om man inte har stöd från båda sidor.

Skillnaden syns tydligt remissvaren till de två senaste utredningarna. Svenskt Näringsliv menar att det finns mängder av tillfällen då registerutdrag är motiverat.

Bland annat för att skydda andra anställda och förebygga brott. Att utdragen har ökat ser de snarast som ett bevis på att behovet finns. 

Jobben som oftast kräver utdrag ur belastningsregister

LO vill å andra sidan gå längre än förslaget från 2019 och göra reglerna striktare för arbetsgivarna när det handlar om tillfälligt anställda inom omsorgen av äldre och funktionsnedsatta.

Här vill man att arbetsgivarna bara ska kunna begära ut registerutdrag en gång och inte vid varje ny tillfällig anställning.

Christel Backman beskriver ökningen av utdragen från belastningsregistret under de senaste två decennierna som en spegling av hur staten tagit ett steg bakåt i det brottsförebyggande arbetet och flyttat över ansvar på individen.

Det gör att den enskilda arbetsgivaren vill kunna peka på konkreta åtgärder om något skulle hända på arbetsplatsen.

– Då kan man säga att vi har i alla fall tagit vårt moraliska ansvar här och gjort vad vi kunnat för att försöka förebygga brottsligheten.

Enligt Christel Backman tyder dock forskningen på att belastningsregisterutdrag är något av en falsk trygghet.

Bland annat visar studier att ytterst få med brott i sin bakgrund fortsätter att begå brott efter att de fyllt 30. 

– Det är ett ganska trubbigt och dåligt brotts­förebyggande redskap helt enkelt. 

Hon lyfter också frågan om ökningen av utdrag kan ha en koppling till den ökade ensambemanningen i vissa branscher, och risken att en anställd exempelvis stjäl från sin arbetsplats.

– Ett bra sätt att förebygga brott är att inte ha anställda som utför sina arbetsuppgifter ensamma.

Det finns jättemånga perspektiv i det här. Har du sonat ditt brott har du gjort det. Det ska du inte bli bestraffad för. Men samtidigt finns det någon form av skala som är subjektiv

De senaste åren har nättjänster som Lexbase återigen ritat om kartan för den med en brottshistorik som vill söka jobb.

Med en enkel sökning kan en nyfiken arbetsgivare se om jobbkandidaten dömts. För en (låg) avgift kan domen också läsas.

Christel Backman har intervjuat ett antal arbets­givare om hur de söker information om arbetstagare på nätet. Hon menar att en lagstiftning som begränsar utdrag ur brottsregistret skulle få effekt, trots de nya digitala tjänsterna. Särskilt i större organisationer som kommuner.

– Man får inte glömma bort att lagstiftning har ett signalvärde. Det skulle på ett tydligare sätt säga till en arbetsgivare att det här inte är sättet man ska gå tillväga.

Jacob Fraiman är starkt kritisk till tjänster som Lexbase, som han menar gör det svårare för människor att gå vidare med sina liv.

Han brukar uppmana sina klienter att vara öppna med sin bakgrund. Har man exempelvis suttit i fängelse kan det om inte annat vara svårt att förklara de stora luckorna i sitt cv.

I dag är han anställd av Kris, men efter sin egen första fängelsevistelse fick han jobb i en chark.

Arbetsgivaren kände till hans bakgrund och fick också stöd från Arbetsförmedlingen för att anställa honom. 

– Det är jättebra att Arbetsförmedlingen ger bidrag för att stödja arbetsgivare att välkomna de här människorna. Samhället ska välkomna personer som på ett ärligt vis vill förändra sina liv.