Sverige är det tredje minst korrupta landet i världen, enligt organisationen Transparency Internationals senaste mätning.

Det är naturligtvis en hedrande position, men det betyder inte att allt är frid och fröjd.

Svenska storföretag är alltför ofta inblandade i omfattande mutskandaler, där ingen i slutändan ställs inför rätta.

Institutet mot mutor (IMM) ger ut en årlig rapport om korruptionen i landet. Förra året dömdes 26 personer för mutbrott, varav fyra fick fängelsedomar.

Det handlar om försök att köpa till sig ett körkort för 2 000 kronor eller att ett byggföretag bjuder kommunanställda på middagar eller resor.

Anställda inom äldreomsorgen eller som personlig assistent har fällts för att de tagit emot gåvor eller har utnyttjat personer de ska hjälpa.

Allt medan den storskaliga korruptionen ofta går under rättsväsendets radar. Det senaste riktigt allvarliga fallet som gick till domstol var en chef på Statens Fastighetsverk som i februari i år dömdes till fyra års fängelse för grovt mutbrott.

Men de som gav och tog emot mutor i samband med Saabs och BAE Systems försäljning av JAS-Gripen till Tjeckien, Ungern och Sydafrika har aldrig ställts inför rätta.

Förundersökningen lades ner eftersom det var svårt att binda utpekade personer till utbetalningarna, som enligt brittisk polis uppgick till minst 940 miljoner kronor.

Telias förre vd Lars Nyberg och två av hans medarbetare åtalades visserligen för mutbrott efter telekomjättens suspekta affärer med Uzbekistan, men friades nyligen när riksåklagaren beslutade att inte överklaga hovrättens friande dom. 

SVT:s Uppdrag granskning avslöjade redan 2012 hur Telia betalat 2,7 miljarder kronor till ett brevlådeföretag i Gibraltar för att komma åt licenser på den nyöppnade marknaden i Uzbekistan.

Pengarna hamnade hos Gulnara Karimova, dotter till landets diktator.

Telia har erkänt mutorna och dömts till skyhöga böter av amerikanska myndigheter. Bolaget får betala 7,7 miljarder kronor, men i Sverige undgår både företaget och de ansvariga straff.

Likadant med Ericsson, som har erkänt olagliga utbetalningar och accepterat att böta drygt tio miljarder kronor till amerikanska finansmyndigheter.

Men i Sverige har affärerna inte prövats i en rättssal.

Det kommer troligen inte heller lastbilsjätten Scanias korrupta indiska bussaffärer att göra.

Återigen är det Uppdrag granskning som avslöjar hur inte en enda buss såldes från den nyöppnade fabriken utanför Bangalore utan att mutor var inblandade. Scanias ledning insåg det själva, lade ner fabriken, sade upp mutkolvarna och slutade sälja bussar i landet.

Vd Henrik Henriksson skyller på att de från början var naiva, men det är en dålig bortförklaring. De visste vad de gav sig in i och gjorde det ändå.

Hederliga företag ska inte ägna sig åt mutor och bli en del i en korrupt verksamhet. Därför borde Scanias ledning polisanmäla det som händer i Indien.

Claes Sandgren, professor emeritus och tidigare ordförande i Institutet mot mutor, skriver på DN Debatt att svenska myndigheter måste bli bättre på att komma till rätta med de svenska storföretagens utlandskorruption. OECD har tidigare riktat kritik mot Sverige för att företag inte kan ställas till ansvar för mutbrott.

Sandgren har en rad kloka förslag för att ändra på det. Regeringen bör ta fasta på det och skärpa regler och lagar.

De stora mutkolvarna ska inte komma undan.

Det borde även gälla de svenska storbolagen.