Bråk om löner och gigjobb väntas när EU ska reglera arbetsvillkor
EU-kommissionen har presenterat sin handlingsplan för den sociala pelaren. Fokus läggs på jobb och utbildning – miljontals fler ska ha arbete 2030.
Sjuksköterskor på sjukhuset CHR Citadelle i Liege, Belgien. December 2020. EU:s nya handlingsplan ska ge fler européer jobb.
Efter att ha enats om en social pelare, med 20 principer, på toppmötet i Göteborg 2017 har EU-kommissionen nu presenterat en handlingsplan för bättre livs- och arbetsvillkor i alla medlemsländer.
Senast år 2030 ska EU har uppfyllt tre överordnade mål.
- Minst 78 procent i åldern 20–64 år ska ha jobb, jämfört med 2019 då andelen var 73 procent. Med dagens befolkningssiffra på drygt 288 miljoner i åldersspannet innebär det att 14 miljoner fler ska ha jobb år 2030.
- Minst 60 procent av alla vuxna ska delta i utbildning varje år. 2016 var motsvarande siffra 37 procent.
- Antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning ska minska med minst 15 miljoner, från cirka 91 miljoner.
– Invånarna i Europa förväntar sig och ber om att vi ska agera. Nu andas vi nytt liv i pelaren, sa arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit på en presskonferens i Bryssel.
Handlingsplanen ska leda EU framåt när det gäller exempelvis förslag på vilka villkor som ska gälla för alla gigjobbare som utför tjänster och arbeten via appar. Dessutom kommer förslag på jämställda löner.
Planen är mycket efterlängtad tycker Europafackets generalsekreterare Luca Visentini.
– Behovet av ett mer socialt Europa har aldrig varit starkare. Covid-krisen har belyst problemen med ett Europa som bygger på osäkert arbete, låga löner och en dåligt finansierad välfärd, sa han i en kommentar.
Men det råder delade meningar om hur mycket EU ska styra kring de olika principerna. Vissa vill ha skarp lagstiftning i frågor medan andra vill se rekommendationer.
En av principerna som diskuteras flitigt är den om att arbetare ska ha rätt till rättvisa löner som möjliggör en anständig levnadsstandard.
Ett förslag för att detta blir verklighet innebär att fler löntagare i de 21 EU-länder som har minimilöner ska få rätt till dem.
Men från svenskt håll finns stor oro att EU ändå ska gå in och peka med hela handen i frågan om minimilön och på så sätt rubba den svenska modellen i vilken arbetsgivare och fack gör upp.
Medan förespråkare och kritiker driver lobbying är förslaget under utredning om det är rättsligt genomförbart.
EU har enligt Lissabonfördraget inte rätt att lagstifta om löneförhållanden så det kan hända att förslaget om minimilöner ändå stannar vid att vara just ett förslag för att förbättra levnadsstandarden för européer.