Abdulrazek Mahmud, 26, hade hittat det perfekta jobbet. Med en bakgrund som ordningsvakt, hemvärnssoldat och flera år som fritidsledare lät ungdomshemmet Johannisberg utanför Kalix helt rätt.

– Jag har ju både säkerhetsdelen och den sociala biten. Här kan jag ge tillbaka till samhället, tänkte jag.

I april 2020 gör han sin första arbetsdag. Han får introduktion, och får veta att ingen ska jobba ensam. Några timmar senare börjar ungdomarna be personalen att hämta olika saker.

Plötsligt sitter Abdulrazek Mahmud ensam med fem tungt kriminella ungdomar. Han försöker lämna rummet.

– Jag hinner inte förstå varför de blir arga. Men de börjar skrika. Jag ser att all personal är borta och tänker ”holy shit”. 

Han tar sig ut. Där möter han en kollega på väg in i köket från en annan avdelning. Två ungdomar pressar sig förbi och tränger in kollegan mot en vägg.

– Jag försöker få de tre andra som vill in att backa. Då brakar det loss.

Abdulrazek Mahmud vill inte gå in på detaljer eftersom polisutredningen fortfarande pågår. Men han blir slagen. Han försöker hålla koll på killen som han kallar ”bjässen”.

– Jag kunde inte hamna under honom. Han skulle kunna få mig medvetslös. Jag har aldrig känt mig så utsatt, så jag slogs för livet.

En kille har satt på vattenkokaren. Han häller ut det varma vattnet över Abdulrazek Mahmud. Han säger att han hade ”jävligt tur”, då vattnet inte börjat koka.

– Men jag har aldrig sett så mycket aggressioner. Inte ens när jag jobbat som ordningsvakt på krogen, där folk är fulla eller drogade.

Han larmar, flera kolleger kommer och får situationen under kontroll.

Johannisberg är ett av Statens institutionsstyrelses (Sis) 33 hem för tvångsvård. På boendena finns tre grupper: minderåriga kriminella som dömts, minderåriga psykosocialt utsatta samt vuxna missbrukare. 

Händelser med hot och våld – snitt per dygn

Arbetet har tagit del av myndighetens senaste statistik när det gäller hot och våld mot personal. Abdulrazek Mahmud är inte ensam om att vara utsatt.

Under förra året inträffade närmare 3 000 incidenter med hot eller våld. Det är över 500 fler än året innan. Och över 1 000 fler än för fyra år sedan. 

I snitt blev åtta anställda slagna eller hotade varje dygn förra året. Vårdplatserna har inte blivit fler, utan färre. Och allt rapporteras inte in.

Den 27 juli får en person som jobbar på Stigby ungdomshem i Småland, likt Abdulrazek Mahmud, kokande vatten över sig, sedan en pingisracket kastad i huvudet. Det slutar med andra gradens brännskador och sår som behöver sys. 

Ett exempel på hot äger rum den 20 april när en ung man tar strypgrepp på en anställd vid Folåsa ungdomshem utanför Linköping. Han vill åt hennes telefon.

Efter att ha hotat både henne och hennes familj får han telefonen. Då surfar han fram en porrfilm, visar den för henne samtidigt som han börjar onanera och ta på henne. 

2021 inleds på samma sätt. Den 13 januari slår en 16-åring på Nereby ungdomshem en lärare med tillhygge så att hon bli medvetslös. Det rubriceras som mordförsök.

Samma dag rymmer två ungdomar från Johannisberg i Kalix, där Abdulrazek Mahmud jobbade, genom att släpa en anställd med kniv mot strupen mot grinden.

Arbetet har pratat med ett flertal skyddsombud inom Seko om varför det här fortgår, och ökar.

Eftersom det är 33 olika boenden med allt från självskadande 12-åringar till vuxna med långt och tungt missbruk bakom sig, varierar också svaren. Men den vanligaste orsaken som tas upp är bemanningen.

– För att minska det riskfyllda ensamarbetet behövs mer personal. Men vi kan inte bara trycka in huvuden. Vi behöver personal med rätt kompetens, säger Anneli Sandén, nationellt huvudskyddsombud inom Sis med 18 års erfarenhet från ett ungdomshem.

– Ensamarbete ska inte förekomma för den som jobbar med dömda unga. Men det uppstår ändå gång på gång. Bland annat på grund av att det inte alltid är helt lätt att avgöra vad som är ensamarbete, eller ett riskfyllt sådant, som alltså inte får förekomma. Därför måste grundliga riskbedömningar göras, säger hon.

– Där brister vi mycket. Görs de så följs de inte alltid. Det undersöker vi just nu inom skyddsorganisationen.

Myndigheten har stora rekryteringsproblem. Hittills har man krävt tvåårig utbildning på folkhögskola eller yrkeshögskola inom socialt och pedagogiskt arbete, eller högskoleexamen.

Dessutom ligger de flesta boendena ofta en bit bort från större städer.

– Högutbildade kommer inte hit för att bli slagna och bespottade för en skitlön. Det blir gamla dörrvakter och andra som söker sig till oss. De ställer också till det ibland. De har inte alltid behandlingstanken eller förståelse för mänskligt beteende, säger Ronny Andersson som är huvudskyddsombud på Johannisberg i Kalix.

– Även status spelar in, anser Anneli Sandén. Och fortbildning. Många unga och vuxna missbrukare har neuropsykiatriska diagnoser. Där behöver personalen få utbildning, säger hon, eftersom de bara skickas tillbaka från psykiatrin.

– Känslan är att man tar in vem som helst i dag. Och det kan man verkligen inte. Det krävs ganska mycket. Du måste vara lyhörd, förstå hur människor fungerar och till exempel kunna skilja ett vanligt tonårsbeteende från ett problem, säger hon. 

I januari beslutade Sis att sex ungdomsboenden ska få renodlade avdelningar för sluten ungdomsvård, LSU, så att dömda unga inte blandas med unga som kommer från socialtjänsten.

Två boenden, Johannisberg i Kalix och Tysslinge i Södertälje, ska få högsta säkerhetsklass. Det innebär fler kameror, hög­re stängsel och säkrare dörrar. 

Två dagar senare meddelade justitieminister Morgan Johansson (S) att regeringen tillsätter en utredning om Sis.

Bakgrunden är bland annat att unga dömda till sluten ungdomsvård är så tungt kriminellt belastade att maxtiden på fyra år bör ses över. Där­emot sa ministern nej till att överlåta dem till Kriminalvården, vilket det finns en politisk majoritet för i riksdagen.

– Det är ett stort steg att sätta 15-åringar i fängelse tillsammans med vuxna kriminella. Risken är stor att man bjuder in till en längre kriminell karriär, sade Morgan Johansson under presskonferensen.

De senaste två åren har lagändringar genomförts för att stärka barnperspektivet.

De har lett till att unga har rätt att i viss utsträckning använda mobiler, surfplattor och datorer på boendena.

Såväl myndigheten som skyddsombud anser att det lett till fler fritagningar och att droger kommer in på boendena. 

– Barnperspektivet styr, man har rätt att ha kontakt med sina föräldrar. Men de är som vanliga tonårspojkar, de ringer inte mamma utan sina nätverk. Vilket också lett till ökat våld mellan ungdomar som beställs av andra. För nu har man plötsligt koll på vem som sitter var, säger Ronny Andersson på Johannisberg i Kalix.

Han vill att anställda inom Statens institutionsstyrelses hem får liknande befogenheter som personal inom Kriminalvården. Som att få visitera besökare och ungdomar i före­byggande syfte. I dag behövs stärkt misstanke, samt formella beslut.

Det nationella huvudskyddsombudet Anneli Sandén tycker att ökade befogenheter är en ”jätte­svår fråga” i en verksamhet där man jobbar med allt från 12-åringar till vuxna missbrukare.

Hon säger att personalen har särskilda befogenheter i dag. Som att avskilja en ungdom eller klient. Att sätta någon i isoleringscell. Att använda grepp för att få ner folk på marken.

Hon säger sig ha blivit ”mörkrädd” när hon såg Uppdrag gransknings program i januari, där personal på ungdomshemmet Björkbacken i Göteborg använde felaktiga grepp och spottade på en flicka.

– Vi behöver mer kunskap om hur man använder befogenheterna. Så att varken personal eller klienter och ungdomar far illa av ökade befogenheter. Men de allra flesta gör ett fantastiskt jobb trots att de ofta är underbemannade och går med en känsla av att inte räcka till.

Ronny Andersson på Johannisberg säger att det är en oerhört komplex värld att arbeta i.

Att å ena sidan förhålla sig till Arbetsmiljöverket som värnar anställdas rätt att inte råka ut för olyckor på jobbet.

Å andra sidan till myndigheter som Inspektionen för vård och omsorg, Justitieombudsmannen, Statskontoret som granskar eller tar emot anmälningar om hur vården brister för de unga.

– Ska man hårdra Arbetsmiljöverkets synsätt ska vi inte gå till jobbet, för det är för farligt. Samtidigt ska vi också ha barnperspektivet. 

– Men vi har barn som mördar på uppdrag av nätverk. De är extremt traumatiserade, svårhanterade och antisociala. Det går nästan inte att bedriva verksamhet i oklarheterna som uppstår här emellan, säger Ronny Andersson.

Abdulrazek Mahmud jobbade kvar på Johannisbergs ungdomshem i två dygn.

Efter att han själv blivit slagen blev det tumult två gånger till. Då lämnade han in nycklar och kort.

– Den här typen av brottslighet kräver mycket högre säkerhetstänk. Jag tänker inte riskera livet för den här verksamheten.

Han ska snart påbörja en utbildning till lastbilsförare.

Lista: Mordförsök, stryptag och knivhot

Endast 78 av de tusentals fall av hot och våld på Sis-boenden som rapporteras in till myndigheten är anmälda till Arbetsmiljöverket. Arbetet har tittat på samtliga fall 2020, och första månaden 2021.
OBS! På mobilen – scrolla listan vänster för att se ort!