När coronakrisen nu drar fram vill EU undvika misstagen efter finanskrisen 2008.

Från flera håll hörs krav på att EU ska införa garanterade minimiinkomster. Röster höjs även för att införa basin­komst eller medborgarlön inom unionen. 

Det är helt andra tongångar än den svångremspolitik som fördes 2008. Vi kan börja där. I tårgasens och arbetslös­hetens Aten.

Där växte det nazistis­ka partiet Gyllene gryning fram, vars anhängare öppet talade om att göra tvål och lampskär­mar av de invandrare som de systema­tiskt attackerade på gatorna.

Partiet är numera klassat som en kriminell orga­nisation men runt om i Europa växte extrema partier fram.

På den svenska läktaren vill man gärna minska klyftorna, ändå jublas det inte.

Konspirations­teorierna frodades. Det ryska uttrycket fejknyheter fångades senare upp av en amerikansk president. Världen blev på­mind om att när arbetsmarknader kol­lapsar måste politiska kartor ritas om. 

Fler inser att det finns fördelar med välfärdspolitik. Dessutom bygger vår marknadsekonomi på att vi måste fort­sätta att konsumera. 

Det är bakgrunden till att EU de senaste åren satsat mycket krut på social politik. 

Europafacket, tyska facket DGB, Tyskland, Frankrike och delar av arbetarrörelsen i Spanien och flera tunga EU­-nätverk vill att unionen ger sig in och garanterar inte bara löner, utan även inkomster, för människor runt om i Europa.

Sedan 1992 finns det en EU­-re­kommendation som säger att länderna ska garantera ett visst socialt skydd för medborgarna. Men nu vill många ha mer. Närmare be­stämt ett ramdirektiv som innebär att EU­-länderna måste lagstifta om minimiinkomster. 

Det finns redan detaljerade tankar. Alla i EU bör garanteras en inkomst på minst 60 procent av medianinkomsten. Matkorgar ska jämföras mellan olika länder.

Inget är klart, men Europafacket ser detta som en viktig fråga. Och förutsättningar att lyckas finns. 

När pandemin drog in över Europa våren 2020 infördes korttidsjobb och EU byggde upp ett system för att er­sätta korttidspermitterade.

Dessutom infördes flera statliga stöd för att hålla krisande företag under armarna. Även i USA och Japan delas pengar ut till med­borgarna med baktanken att hjulen ska fortsätta rulla. 

På den svenska läktaren vill man gärna minska klyftorna, ändå jublas det inte.

Att ge sig in med EU-­lag och reglera socialförsäkringssystemet lär bli en svår utmaning för det kommunala självsty­ret, enligt LO. Det blir också en utma­ning för den svenska lönebildningen. 

Snart, den 3 mars, ska EU­-kommis­sionen presentera sin handlingsplan för hur den sociala pelaren ska genomföras. Där kan det finnas en hel del intressant läsning för de svenska parterna på ar­betsmarknaden.