Skyddsombud på e-lager: ”Många är unga och tänker inte på skaderisken”

60 000 ordrar på 24 timmar. Så hög var arbetsbördan på klädkedjan Boozts lager i Ängelholm en dag för någon vecka sedan. 

Skyddsombudet och lagerarbetaren Maida Idrizi berättar att de slagit alla rekord. Först kom readagen Black Friday, nu har julhandeln tagit vid.

Och det höga tempot håller i sig. Det är väldigt mycket övertid. Något som flera lager vittnar om. E-handeln går som tåget och det märks på arbetsmiljön.  

Maida Idrizi jobbar för Logent som sköter lagret åt Boozt, ett av e-handelsbolagen med högst omsättning. Klädjätten omsätter nästan 3,5 miljarder kronor årligen.  

Att de har robotar som gör en del av plockningen är bra, tycker hon. Men trots att en del av arbetet är automatiserat blir det ändå en hel del lyft och vridrörelser där man måste vrida sig.  

Vissa stationer där man står är lite trånga, enligt Maida Idrizi. Vilket ger dålig ergonomi. Vid den manuella packningsstationen glömmer anställda bort att tänka på att lyfta rätt.

– Många är jätteunga och tänker kanske inte på skaderisken främst. Då glömmer de ergonomin. Det är lätt att tänka att man vill visa sig duktig, för att öka chansen att bli inkallad för arbete igen.  

Vid årsskiftet ska hon bli anställd av Boozt i stället. Att Boozt ska ta över lagret från Logent har gjort att det känns väldigt rörigt och att arbetsmiljöfrågor hamnar mellan stolarna, berättar Maida Idrizi. 

Till exempel har det dröjt med riskbedömningar av brandsäkerheten när parfym hanteras på lagret.  

Att samtidigt som e-handeln slår rekord hantera en pandemi är en utmaning. På Logents lager har de delat upp rasten, så att en avdelning har frukost före den andra. De har också anpassat arbetstider så att det inte ska bli för många som kommer och går hem samtidigt.  

Nyligen kom Arbetsmiljöverket med en första avrapportering från sitt tillsynsprojekt i e-handeln. 

Slutsatsen var att det finns stora arbetsmiljöbrister, men projektet omfattar än så länge inte e-handelslagren som ska granskas i vår om pandemin tillåter.  

– Många har känt av ett slags Black Friday hela året men är inte dimensionerade för det, säger myndighetens projektledare Eric Storbjörk.  

Han berättar att det ofta ser ut som i fallet med Boozt, att e-handlare och andra aktörer i e-handelskedjan inte har några egna anställda utan i stället anlitar en underentreprenör för bemanning eller lagerarbete.  

En annan stor aktör i näthandeln till jul är Hennes & Mauritz. De har sitt e-handelslager i Borås, där Adnan Sovsic är huvudskyddsombud.

– Vi är vana att jobba under hög press. Är det mer att göra löser man det med frivillig övertid. Jag upplever inte att vi är pressade till yttersta gränsen, säger Adnan Sovsic och tillägger att de lägger mycket fokus på arbetsmiljö. 

De som utför tunga arbeten får gympa under betald arbetstid. Anställda har tillgång till företagshälsa med ergonom.

Men de projekt som hade startats om ergonomi har pausats under pandemin. 

– Just nu har vi en extra utmaning på grund av covid-19 samtidigt som onlinehandeln är på topp. Det som är ett problem nu är att vi har svårt att hålla rekommenderat avstånd under in- och utpassering.  

I Rosersberg i Sigtuna har elektronikjätten Dustin sitt centrallager. Där är Paola Barklund-Torrijo huvudskyddsombud. Hon kan bekräfta bilden av att Black Friday förlängt den mer intensiva julsäsongen. 

Men jämfört med förra året har de fått en ny robot som tar mycket av den tunga arbetsbelastningen. 

När de fick den och samtidigt flyttade passade de på att riskbedöma arbetsmomenten utifrån ergonomin och vilken rotation som behövs.

– De köpte inte bara ett nytt packband, utan vi mätte och tittade på vad som behövs för att det ska bli bra ergonomi. Så man inte köper något jättedyrt och så funkar det inte för oss sen. 

De har mycket övertid. Men Paola Barklund-Torrijo säger att många vill jobba övertid för att man känner laganda och det ger en viktig extrainkomst.  

På en annan e-handlare inom elektronik, Netonnet, är Johan Fridh skyddsombud för de cirka 80 lagerarbetarna. 

Han berättar att de har vakuumlyftare som greppar tag i lådor och på så vis undviks manuella lyft. De har också ett stort antal truckar som kan användas för att lyfta.

– De flesta åker runt med sådana. Och är det för tungt säger vi – be om hjälp. Det har arbetsgivaren också gått ut med och påmint om, säger Johan Fridh. 

Till årsskiftet blir lagerarbetaren Maida Idrizi, från i början av texten, anställd hos Boozt i stället för hos Logent. Men än är hon inte anställd där.

Det märktes när beskedet kom att Boozt ger sina anställda en julbonus på 20 000 kronor.  

Det var årets chock, många är arga och besvikna

– Det var årets chock, många är arga och besvikna. De som sitter på kontoret är booztare, men vi på lagret är logentare. De har ju ingen personal på lagret, säger hon.  

I stället fick personalen på lagret ett erbjudande på3 000 kronor i bonus om de gick med på ett treveckorsschema med helgarbete. 

Logents ledning svarar i ett mejl till Arbetet att arbetsmiljön vid lagret i Ängelholm är mycket god. Medarbetare får introduktion kring arbetsmiljö och ergonomi.

Därtill är de manuella momenten i arbetet begränsade till ett “absolut minimum”, skriver företaget. Tunga lyft förekommer bara undantagsvis och anpassningar för att minska belastningen görs.

Enligt ledningen har frågan om sena riskbedömningar för parfym som hanteras på lagren inget att göra med att Boozt ska ta över lagret i egen regi. Den frågan har hanterats av Boozt och åtgärder har gjorts efter kontroll av brandkåren.