Ilska, svek, dödspatruller, hoppfullhet – så blir 2021
Sett till året vi haft, vad tror du händer nästa år? Arbetet Kultur frågade 2020-profilerna.
Lydia Sandgren Augustpristagare, Göteborg – Jag tror att det här årets påtvingade distans och skärmtillvaro skapat ett uppdämt behov av kontakt och närhet – vilket ju också visat sig i folks ständiga pendlande mellan att å ena sidan försöka ta ansvar, å andra sidan ge efter för sin längtan att träffas.
– Vi kommer att skärpa oss ett tag och sedan gradvis börja göras sådant som vi egentligen borde avstå från. Ha fester, umgås, röra oss i offentligheten, åka mellan olika platser. Kontinuerlig förnuftighet är ganska ovanligt. Förr eller senare bryter oförnuftet igenom. Då står man där vid någon bardisk, lånar en tändare av någon på gatan eller råkar krama någon man inte sett på länge.
Lena Einhorn läkare, författare, regissör, Stockholm – Detta år har varit ett av de svåraste i modern tid i Sverige, och jag har skakats inte endast av de onödigt höga sjukdoms- och dödstalen, utan också av en insikt om hur sköra strukturerna i vårt land blev. Ansvariga samhällsorgan och politiker valde att slaviskt följa en myndighets djupt dysfunktionella ledning, utan att ingripa eller ifrågasätta. Och man fick med sig stora delar av svenska folket. Med fasa har jag förstått att det som Trump åstadkom i USA skulle en skicklig demagog kunna åstadkomma var som helst. Det är en skrämmande insikt.
– Men 2021 har alla förutsättningar att bli bättre. Pandemier går över, och de hittills presenterade resultaten av vaccinstudierna har ju visat sig vara utomordentligt lovande. Jag ser fram emot nästa år med tillförsikt. Uppskakad, men hoppfull.
Christoffer Röstlund Jonsson punkare, Hägersten – Den enda poddare jag lyssnar på är den feta ex-kokainisten Tim Dillon. Hans politiska åsikter är tvivelaktiga på ett värdenihilistiskt sätt, typiskt pengakåta amerikaner. Men han är i alla fall inte en liberalkonservativ svenne med ståfräs för statlig övervakning. Och Tim är kul. Som när han vrålar ”IT’S NOT GOOD! IT’S BAD! WHY IS EVERYTHING BAD?!”.
– Så blir 2021: Dåligt. Allt. Vår höger kommer att gasta om ännu hårdare tag på alla plan, där den outtalade drömbilden är dödspatruller modell El Salvador och att snuten ska slänga buset från helikoptrar. Det enda roliga under nästa år blir när Kvartal, som börjar kränga Pinochet-merch, ordnar ett fritänkande samtal mellan Lena Andersson och Euronymous spöke. Titel: ”Existensen, bra eller dålig?”.
Emma Frans folkbildare, Uppsala – Mycket talar för att 2021 kommer bli ännu ett tufft år präglat av coronapandemin. Men nu väljer jag aktivt att fokusera på det positiva – nämligen de dåliga planerarnas revansch. Min revansch. Samtiden har präglats av att den som är bra på att planera får en massa fördelar. Själv är jag dålig på att planera – till exempel kommer semestern varje år som en chock, och då är alla resor och boenden redan sålda eller uthyrda.
– Den ilska som präglat 2020 över att prognoser inte stämt kommer år 2021 ersättas av acceptans. Vi har blivit bättre på att stå ut med ovisshet och insett att det faktiskt inte går att detaljplanera morgondagen. Därmed kommer också det försprång som planerarna haft försvinna.
Jan Emanuel Johansson S-märkt välfärdsmiljonär, Norrtälje – Politiskt fokus kommer sakta ändras från att ha gärningsmannens rehab och möjlighet till återanpassning till brottsoffrets rätt till upprättelse. Den konservativa vänstern kommer bubbla upp som politisk kraft. Trygghet och migration fortsätter vara politiska frågor som toppar dagordningen.
– Trygghet kommer diskuteras än mer och sättas i samband med att våga bli gammal, får jag omsorg? Våga bli sjuk. Får jag vård? Rätten till det allmänna kommer diskuteras i termer av om dessa förtjänats genom arbete. Nyanländas rätt att till fullo nyttja alla system kommer allt mer ifrågasättas. Konsekvenserna av myndigheternas Corona restriktioner kommer börja visa sig med konkurser, högre arbetslöshet och ekonomisk oro.
Satanistiskt initiativ politiskt parti, Helvetet – I ljuset av den framgångssaga 2020 ändå varit för oss säger vi att vi vill ha mer av allt med oss in i 2021. Vi är till exempel väldigt nöjda med regeringens pandemibekämpning. I dagsläget skapar den maximal frustration samtidigt som den inte räddar liv. Vi hade inte kunnat göra det bättre själva!
– Nu pekar allt på att tills vaccineringarna är gjorda och mänskligheten är rustad för att överleva även covid-19 så finns det absolut inget roligt kvar att göra ute på stan. Det passar oss perfekt. En uttråkad befolkning är också en frustrerad befolkning. Det tror vi kommer gynna vår sak. Vi ser positivt på en mörk framtid med få chanser för mänskligheten att undkomma undergången även under 2021.
Patrik Lundberg författare, Stockholm – I år var året då allt och alla svek: regeringen var senfärdig. Oppositionen festade, twittrade och grisade vidare i Turkiet. Människor dog. Arbetsmarknaden gick åt helvete. Sjukförsäkringssystemet var redan kaputt. Segregationen ökade. Kultur och idrott ställde in. Kyrkor, synagogor och moskéer bantade; inte ens Gud gick att nå. Och alldeles för få medmänniskor visade solidaritet.
– Med anledning av ovanstående spår jag nihilismens återkomst. Förnekelsen av alla värden; tron på ingenting. Det är till 99 procent dåliga nyheter, men det kan också föda en hel del Oi!-punk.
Matti Alkberg rockpoet, Luleå – Jag tror ingenting. Vi kommer rulla runt under maktens klack precis som vanligt.