1. Arbetsdomstolen

”Jag tyckte inte det var rätt att jag skulle förlora mina timmar, jag ville ha dem kvar.”

Det är den 12 oktober 2016. Framför det svängda ljusa bordet med domare i Arbetsdomstolens stora sal har en kvinna från Örebro tagit plats. Hon har jobbat på Coop i över 46 år. Nu berättar hon hur hon känt sig tvingad att tacka ja när arbetsgivaren sänkt hennes veckoarbetstid och därmed hennes lön. Mer nyanställda personer har samtidigt fått behålla hela sina anställningar.

”Annars hade jag ju inte haft mitt jobb kvar”, säger kvinnan om varför hon skrev på.

Butiken där hon jobbar har dragit ner på vissa anställdas timmar och meddelat att den som säger nej förlorar jobbet helt. Handels har gått till domstolen för att få fastslaget att det egentligen rör sig om uppsägningar av de tidigare kontrakten och att dessa borde ha skett i turordning efter hur länge man varit anställd.

Men i november 2016 meddelar domstolen att Coop inte gjort fel. Beskedet sparkar igång en stor facklig oro för hur företag framöver skulle kunna skära i anställdas kontrakt helt efter egen vilja.

2. Politiska påtryckningar

”Till de anställda i handeln kan jag säga att vi som förbund kommer att ta en sju helvetes strid för att ändra las och avtal.”

Så säger Handels dåvarande ordförande, numer LO-ordföranden, Susanna Gideonsson till tidningen Handelsnytt den 1 december 2016. Det är bara dagen efter att Arbetsdomstolen avkunnat sin dom, men hon har redan haft möte om den med företrädare för regering och riksdag.

Handels vill helst se en lagskärpning. Men den gamle metallbasen, statsminister Stefan Löfven, är till en början motvillig. Han beskriver frågan som något för parterna att lösa i första hand. 

På partikongressen tar Socialdemokraterna ändå beslut om att man vill motverka hyvling via lag. I januari 2019 presenterar en statlig utredare ett konkret förslag. Det ska inte kunna vara skäl för uppsägning att en anställd säger nej till att gå ner i tid. ”Äntligen”, twittrar Susanna Gideonsson.

Två månader senare meddelar Socialdemokraterna att man inte går vidare med förslaget. Det saknas stöd hos Centerpartiet och Liberalerna som man skrivit januariöverenskommelsen med.

3. Avtalsrörelse

Efter domen i november 2016 gör hyvlingsfrågan en resa uppåt på flera förbunds dagordningar inför avtalsrörelsen 2017.

Handels, HRF och Transport får under våren in omställningstid i sina kollektivavtal. Det betyder att den som får sin tjänst nedskuren får rätt att behålla sin gamla lön under en period motsvarande uppsägningstid.

Men det betraktas mer som plåster på såren, en dämpad smäll för den som förlorar arbetstimmar, än som en verklig lösning på de problem facken tycker finns.

Även hösten 2020 finns hyvlingsfrågan med i avtalsrörelsen, men hittills utan att regleringar kommit på plats.

4. Centrala förhandlingar 

”Nu rackarns ska vi ta kampen mot det otyg som sprider sig på svensk arbetsmarknad,” säger Handels ordförande Susanna Gideonsson.

Det är den sjätte november 2017 och pressträff i LO-borgen i Stockholm. LO har just vänt sig till Svenskt Näringsliv och begärt förhandlingar om anställningstrygghet och omställning. För Susanna Gideonsson står hyvling högt på agendan när man nu ska diskutera centrala regleringar.

Förutsättningarna för förhandlingarna har sedan kastats om av politiska utspel och överenskommelser. Nu, i slutet av 2020, ser den kurviga åkturen ut att landa i förra veckans överenskommelse mellan endast Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal.

I frågan om hyvling föreslår de dels att omplaceringar till lägre sysselsättningsgrad måste ske i turordning efter anställningstid, dels att rätt till omställningstid ska föras in i lagen.

Men Handels, det förbund som stått i centrum för hyvlingsfrågan tidigare, har inte skrivit på. Läs mer om det här.