Fyra års motvind i fackets arbete mot hyvling
Hyvling har varit ett rött skynke för facket sedan Handels förlorade ett mål i Arbetsdomstolen 2016. Nu görs ännu ett försök att reglera detta. Arbetet listar hur man försökt tidigare.
”Lagen är som en ost full av hål”, sa dåvarande ordförande för Handels, Susanna Gideonsson, när AD:s dom om hyvling kom 2016.
1. Arbetsdomstolen
”Jag tyckte inte det var rätt att jag skulle förlora mina timmar, jag ville ha dem kvar.”
Det är den 12 oktober 2016. Framför det svängda ljusa bordet med domare i Arbetsdomstolens stora sal har en kvinna från Örebro tagit plats. Hon har jobbat på Coop i över 46 år. Nu berättar hon hur hon känt sig tvingad att tacka ja när arbetsgivaren sänkt hennes veckoarbetstid och därmed hennes lön. Mer nyanställda personer har samtidigt fått behålla hela sina anställningar.
”Annars hade jag ju inte haft mitt jobb kvar”, säger kvinnan om varför hon skrev på.
Butiken där hon jobbar har dragit ner på vissa anställdas timmar och meddelat att den som säger nej förlorar jobbet helt. Handels har gått till domstolen för att få fastslaget att det egentligen rör sig om uppsägningar av de tidigare kontrakten och att dessa borde ha skett i turordning efter hur länge man varit anställd.
Men i november 2016 meddelar domstolen att Coop inte gjort fel. Beskedet sparkar igång en stor facklig oro för hur företag framöver skulle kunna skära i anställdas kontrakt helt efter egen vilja.
2. Politiska påtryckningar
”Till de anställda i handeln kan jag säga att vi som förbund kommer att ta en sju helvetes strid för att ändra las och avtal.”
Så säger Handels dåvarande ordförande, numer LO-ordföranden, Susanna Gideonsson till tidningen Handelsnytt den 1 december 2016. Det är bara dagen efter att Arbetsdomstolen avkunnat sin dom, men hon har redan haft möte om den med företrädare för regering och riksdag.
Handels vill helst se en lagskärpning. Men den gamle metallbasen, statsminister Stefan Löfven, är till en början motvillig. Han beskriver frågan som något för parterna att lösa i första hand.
På partikongressen tar Socialdemokraterna ändå beslut om att man vill motverka hyvling via lag. I januari 2019 presenterar en statlig utredare ett konkret förslag. Det ska inte kunna vara skäl för uppsägning att en anställd säger nej till att gå ner i tid. ”Äntligen”, twittrar Susanna Gideonsson.
Två månader senare meddelar Socialdemokraterna att man inte går vidare med förslaget. Det saknas stöd hos Centerpartiet och Liberalerna som man skrivit januariöverenskommelsen med.
3. Avtalsrörelse
Efter domen i november 2016 gör hyvlingsfrågan en resa uppåt på flera förbunds dagordningar inför avtalsrörelsen 2017.
Handels, HRF och Transport får under våren in omställningstid i sina kollektivavtal. Det betyder att den som får sin tjänst nedskuren får rätt att behålla sin gamla lön under en period motsvarande uppsägningstid.
Men det betraktas mer som plåster på såren, en dämpad smäll för den som förlorar arbetstimmar, än som en verklig lösning på de problem facken tycker finns.
Även hösten 2020 finns hyvlingsfrågan med i avtalsrörelsen, men hittills utan att regleringar kommit på plats.
4. Centrala förhandlingar
”Nu rackarns ska vi ta kampen mot det otyg som sprider sig på svensk arbetsmarknad,” säger Handels ordförande Susanna Gideonsson.
Det är den sjätte november 2017 och pressträff i LO-borgen i Stockholm. LO har just vänt sig till Svenskt Näringsliv och begärt förhandlingar om anställningstrygghet och omställning. För Susanna Gideonsson står hyvling högt på agendan när man nu ska diskutera centrala regleringar.
Förutsättningarna för förhandlingarna har sedan kastats om av politiska utspel och överenskommelser. Nu, i slutet av 2020, ser den kurviga åkturen ut att landa i förra veckans överenskommelse mellan endast Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal.
I frågan om hyvling föreslår de dels att omplaceringar till lägre sysselsättningsgrad måste ske i turordning efter anställningstid, dels att rätt till omställningstid ska föras in i lagen.
Men Handels, det förbund som stått i centrum för hyvlingsfrågan tidigare, har inte skrivit på. Läs mer om det här.
Bakgrund
Vad menas med hyvling?
Att arbetsgivare skär bort timmar i anställdas kontrakt i stället för att säga upp någon eller några personer helt vid arbetsbrist. Detta kan göras utan hänsyn till de turordningsregler som gäller vid uppsägning. Den som tackar nej till minskad sysselsättningsgrad riskerar att förlora jobbet helt.
Varför gör företag så?
Det kan vara ett sätt att koncentrera bemanningen till exempelvis de tider då en butik har flest besökare. Man får råd att ha mer personal på plats under sådana toppar om man har färre där när det är mindre tryck. En sådan bemanning underlättas av deltider.
Det kan också vara ett sätt att anpassa bemanningen om till exempel en kund ändrar sin beställning av antalet städtimmar.
Facket ser också en fara för att arbetsgivare föredrar deltidsanställda för att få flexibiliteten i att kunna ringa in dem på extratimmar utan att behöva betala för övertid.
Varför ogillar facket det?
Med dagens regler finns inte samma skydd för den som varit längst anställd vid minskad sysselsättningsgrad som vid rena uppsägningar. Arbetsgivaren kan på egen hand bestämma vilka som ska få välja mellan att sluta eller gå ner i tid, vilket facket ogillar.
Man menar också att den ekonomiska tryggheten blir sämre. Det är svårt för den som mister några timmar i veckan att hitta ett sätt att tjäna in de pengarna. Utöver lönen påverkar det bland annat pension och sjukpenninggrundande inkomst. Även a-kassans regler är mer anpassade för att man sägs upp helt än att tjänsten hyvlas.
Det går dessutom emot en strävan mot heltid som norm.
