”Lyssna på LO och lägg ner förslaget om kommunaliserad arbetsförmedling”
Arbetsförmedlingen är dysfunktionell och behöver reformeras i grunden. Det behövs fler fristående förmedlingsaktörer. Men en trojansk häst i form av kommunala leverantörer kan välta reformen över ända. Det skriver Caspian Rehbinder från Timbro.
”En gradvis kommunalisering av den aktiva arbetsmarknadspolitiken genomförs nu i det tysta, medan strålkastarljuset ligger på Tegnells pressträffar och arbetsrättsförhandlingarna”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.
Historien om Arbetsförmedlingen är redan en långkörare, fylld av låga resultat, höga kostnaderna, bottenlågt förtroende och dyra projekt utan resultat.
Nu försöker regeringen med stöd av samarbetspartierna äntligen få till stånd en efterlängtad reform för att förbättra resultaten.
Privata aktörer ska få större möjlighet att bidra. De ska få betalt efter prestation. Individens behov ska stå i centrum.
Resultat ska mätas, utvärderas och de förmedlingsaktörer som levererar bäst ska få mer att göra. Upphandlade aktörer som missköter sig ska gallras ut.
Så långt är allt bra. Men i tysthet håller en trojansk häst på att underminera reformen. En statlig utredning (SOU 2020:41, ”Kommuner som utförare av tjänster åt Arbetsförmedlingen”) föreslår att kommunernas befogenheter ska ändras så att de kan konkurrera med fristående aktörer.
Förslagen har mycket stora svagheter. Konkurrens på lika villkor är omöjligt att genomföra när kommunerna ska agera arbetsförmedling.
…att kommunalisera arbetsförmedlingsuppdraget riskerar inte bara att rasera den pågående reformen av Arbetsförmedlingen, utan sätta rejäla käppar i hjulen för hela arbetsmarknadspolitiken
Kommuner kan inte gå i konkurs och de har separat myndighetsutövning parallellt. Utredningen skriver rakt ut att privata aktörer kan få det mycket svårare att bidra inom svensk arbetsförmedling.
Dessutom skulle politiken tappa greppet om den aktiva arbetsmarknadspolitiken. I stället för en myndighet som hanterar rustning och matchning, skulle 290 offentliga myndigheter vara involverade.
Betydande likvärdighetsproblem har redan uppdagats i sättet kommunerna sköter stöd och hjälp till arbetssökande. Det i sin tur försvårar utvärdering, något som bland annat LO påpekat.
Det finns fler som avstyrker förslaget, till exempel Svenskt Näringsliv och flera framstående upphandlingsexperter.
En gradvis kommunalisering av den aktiva arbetsmarknadspolitiken genomförs nu i det tysta, medan strålkastarljuset ligger på Tegnells pressträffar och arbetsrättsförhandlingarna.
Men att kommunalisera arbetsförmedlingsuppdraget riskerar inte bara att rasera den pågående reformen av Arbetsförmedlingen, utan sätta rejäla käppar i hjulen för hela arbetsmarknadspolitiken.
Förslaget måste stoppas långt ner i byrålådan – eller ännu hellre i papperskorgen – innan det är för sent.
