Handels strejkvarsel omfattar drygt 5 000 anställda på 22 arbetsplatser, till stor del inom dagligvaruhandeln. Konflikten gäller löner och villkor i nya kollektivavtal som ska tecknas efter att de gamla löpte ut i helgen.

Arbetet reder ut nuläget:

1. Vad har man kört fast på?

Handels lyfter främst frågan om avtalets lägsta löner när de nu varslar om strejk. Förbundets ordförande Linda Palmetzhofer säger att man är överens hur lönerna ska höjas för dem som redan är anställda, men att arbetsgivarna inte vill höja minimilönerna i avtalet enligt samma principer. 

Det skulle betyda att botten för lönerna inte höjs. Linda Palmetzhofer betonar att det har stor betydelse i handeln där ständigt ny personal kommer in på den nivån.

– I vår bransch där vi har väldigt hög personalomsättning och väldigt många anställs på korta, tidsbegränsade anställningar, är det så otroligt viktigt att vi håller uppe nivån på minimilönerna för annars får det ganska snabbt effekt på hela vår bransch, säger hon.

Hon konstaterar att parterna i förra avtalsrörelsen, 2017, kom överens om att höja lönerna i avtalets tabeller på samma sätt som man höjde redan anställdas löner.

Den principen vill Handels alltså bevara nu och man ifrågasätter varför den inte ska accepteras i år när det gick för tre år sedan.

Svensk Handels vd Karin Johansson betonar att ett avtals värde avgörs även av andra villkor än lön. Hon säger att man fick ett ”fantastiskt bra” nytt lager- och e-handelsavtal 2017.

– Vi gjorde bedömningen att det låg sådana vinster i det så att det också kunde motivera en något högre nivå. I år har vi inte den typen av stora förändringar i våra allmänna villkor, säger hon och lägger till att man därför måste se över kostnaderna på ett annat sätt.

I botten ligger en skild syn på innebörden av den låglönesatsning som industrins fack och arbetsgivare i söndags enades om i de avtal som är normerande för hela arbetsmarknaden. Den innebär extra påslag för löner som är lägre än 26 100 kronor i månaden.

Arbetsgivarna menar att satsningen ska rymmas inom de totala löneökningarna på sammanlagt 5,4 procent för de kommande 29 månaderna. Fackets ståndpunkt är att låglönesatsningen ska komma ovanpå dessa procent.

– Vi kanske behöver ha Medlingsinstitutets hjälp att uttolka detta, säger Karin Johansson.

Precis samma skilda synsätt löpte som en röd tråd genom den förra avtalsrörelsen, då industrin hade avtalat om en liknande låglönesatsning.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo sa till Arbetet i måndags att industrins märke i år i många avseenden är tydligt.

– Men just vad det gäller låglönesatsningen så är det lite som förra gången, parterna tolkar det på lite olika sätt, fortsatte hon.

Två dagar senare kom alltså i dag, onsdag, ett första strejkvarsel där frågan spelar in.

2. Men gällde det inte anställningsformer också?

– När det gäller visstidsanställningar ska man kunna ge en motivering till varför man tidsbegränsar en anställning, men där står vi också väldigt långt ifrån varandra, säger Linda Palmetzhofer om fackets krav.

Hon säger att detta redan är reglerat i avtalet för lager och e-handel, men att facket nu vill ha in sådana regler även för detaljhandeln. 

Karin Johansson på Svensk Handel vill inte kommentera läget i den frågan.

3. Vad hände med ob-frågan?

Ob-ersättningen, den ersättning anställda i handeln får när de jobbar obekväm arbetstid, var i fokus när fack och arbetsgivare växlade krav inför avtalsrörelsen.

Svensk Handel vill omvandla de pengarna till lön, så att de kan fördelas efter andra parametrar än när man jobbat. Även Handels vill se förändringar, men av andra slag.

Linda Palmetzhofer säger att fackets besked i den frågan är att man kan fortsätta resonera om ob-frågan men att det är ett mer långsiktigt arbete.

– Vi kan inte göra några regleringar i det här avtalet men vi kan ha en diskussion. Ett gemensamt arbete i ob-frågan har vi inte motsatt oss.

4. Vad händer nu?

Nu har Handels och Svensk Handels en dryg vecka på sig innan strejk bryter ut, enas de om ett avtal innan dess blir den avblåst. Till sin hjälp får de nu in medlare från statliga Medlingsinstitutet. 

– Vi inväntar kontakt från Medlingsinstitutet, så att de kan sätta sig in i vilka frågor det handlar om, säger Linda Palmetzhofer på onsdagsförmiddagen.

– Nu ligger bollen hos medlarna och det är de som kommer föra diskussioner med respektive part framöver. Men jag hoppas verkligen att vi kan sätta oss och komma överens, säger Karin Johansson på Svensk Handel.