Retroaktiv lön känslig fråga i avtalsspurt
Med knappt fem dagar kvar tills kollektivavtalen i industrin löper ut är pressen på förhandlarna större än vanligt. En tät kö av fack och arbetsgivare väntar otåligt på ett märke, samtidigt som frågan om retroaktiva löneökningar försvårar.
Intensiva förhandlingar pågår nu i den så kallade slutförhandlingsgruppen, där två företrädare för facken inom industrin och två för arbetsgivarsidan överlägger under ledning av de opartiska ordförandena, Opo.
I dag, tisdag, är ännu ingenting bestämt om när Opo ska lämna ett slutbud, och när parterna ska svara på budet.
Historiken talar för att ett nytt avtal inte blir klart förrän på lördag, då avtalen löper ut. Källor på båda sidor uppger också att det inte spelar någon roll hur almanackan ser ut, med alla helgons dag den 31 oktober.
Den 20 mars enades LO och Svenskt Näringsliv om att kollektivavtalen mellan deras medlemsorganisationer skulle prolongeras med sju månader.
Avtalen inom industrin, som skulle löpt ut den 31 mars, kom därmed att gälla till och med den 31 oktober.
Men andra avtal prolongerades med mindre än 7 månader.
I år löper Kommunals avtal med SKR därför ut samtidigt med industrins, och avtalen i byggbranschen strax därefter (den 15 november).
– Avtalsrörelsen blir tajtare än vanligt, med en större ansamling av parter som väntar på ett märke. Otroligt många fler anställda än vanligt ska ha nya avtal samtidigt, säger Christian Källström vid Medlingsinstitutet.
I slutförhandlingen kan parterna normalt koncentrera sig på frågorna om löneökningarnas storlek och avtalsperiodens längd.
Den här gången måste de också väga in frågan om retroaktiva löneökningar för perioden 1 april till 31 oktober.
Frågan är känslig. Risken finns att pandemin kommer att påverka löneutvecklingen olika för olika grupper.
Att avtal prolongeras betyder att löneökningarna stannar av och närmar sig noll. Inbromsningen har dock varit tydligare för arbetarna inom industrin än för tjänstemännen, enligt Medlingsinstitutet.
Några grupper, framför allt statligt anställda, har inte behövt prolongera sina avtal, som ändå skulle löpa ut först under hösten.
Därmed har de inte berörts av samma slags inbromsning i löneutvecklingen som industriarbetarna.
Till det ska läggas att grupper med så kallade tillsvidareavtal, exempelvis lärare, i många fall har fått sina löner höjda i år, oberoende av pandemin.
Frågan om retroaktiviteten kan lösas på flera sätt, till exempel genom att uteblivna löneökningar 1 april – 31 oktober vägs upp av lite högre löneökningar 2021.
Samtidigt måste löneökningarna i industrin fungera som riktmärke för den övriga arbetsmarknaden.
– Ett tydligt kommunicerat märke är önskvärt. 2017 fick Medlingsinstitutet frågor om vad märket egentligen var, säger Christian Kjellström.