Arbetsdomstolens las-svar: Anställda kan inte kräva kompetensutveckling
Arbetsgivarens skyldighet att kompetensutveckla är något obegriplig i Toijer-utredningen. Och det är bättre att ingen kan ogiltigförklara sin uppsägning. Det anser Arbetsdomstolen, en tung remissinstans, i sitt svar.
Här på Arbetsdomstolen i Gamla stan i Stockholm kan en konflikt på arbetsplatsen sluta.
Oavsett om vi får ett nytt huvudavtal mellan olika parter eller lagstiftning utifrån Toijerutredningen är det i Arbetsdomstolen (AD) en konflikt på arbetet till slut kan hamna.
AD lämnade sent under måndagskvällen in sitt yttrande om utredningen.
Förslaget att inte kunna ogiltigförklara en anställning i företag med högst 15 anställda, vilket får till exempel LO att se rött, har domstolen ett annat perspektiv på.
Från AD anser man visserligen också att anställningsskyddet ska vara lika för alla. Men tycker snarare att lagstiftaren ska förenkla genom att ingen ska kunna ogiltigförklara en uppsägning.
”Möjligen är utvecklingen sådan att lagstiftaren bör överväga att slopa möjligheten till ogiltigförklaring för alla och överväga vad som i stället ska gälla”, skriver man.
När det kommer till arbetsgivarens skyldighet att kompetensutveckla skriver AD att den delen är ”något svår att förstå innebörden av”.
Förslagen ger ett intryck av att arbetstagaren har rätt till skälig kompetensutveckling.
Men, menar AD, den rätten prövas inte förrän arbetstagaren sägs upp, eller när den som har tidsbegränsad anställning inte får förlängt. Så länge du är anställd finns alltså ingen rätt att kräva kompetensutveckling. Och det enda som kan hända i efterhand är möjlighet till skadestånd.
Om de föreslagna ändringarna i turordningen, det vill säga att arbetsgivare ska kunna göra fler undantag än i dag, har domstolen inget att anmärka på. Regleringen kan blir mer ”lättläst” är kommentaren där.
Något som förenar AD med flera andra remissinstanser som fått svara på utredningens förslag, är att svensk arbetsmarknad är för komplex att lagstifta om.
Domstolen tycker man gjort ett bra jobb utifrån direktiven, men att de borde ha varit bredare, för att få en bättre helhet.
Man skriver följande:
”Regleringen om saklig grund vid uppsägning, turordningsreglerna och rätten till företrädesrätt till återanställning hänger ihop. Förändringar i turordningsreglerna och återanställningsreglerna får återverkningar på det skydd som regleringen om saklig grund är avsedd att ge. Ändrade turordningsregler kan påverka det skydd som regleringen om saklig grund vid uppsägning av personliga skäl ger. Det är en grannlaga uppgift att göra ändringar i dessa regler”.
