Stor strid om ob väntar i handeln

Ob-ersättningen inom handeln är föremål för tyckande och mytbildning långt utanför branschen. Var ob än diskuteras görs jämförelser med de butiksanställda, som får dubbelt betalt på söndagar.

Vad färre känner till är att anställda inom handeln helt saknar ob-ersättning fram till klockan tolv på lördagar (det gäller även påskafton och julafton).

Eller att ob inte utgår när de anställda är på jobbet klockan fem på morgonen för att fylla på varor. Vilket blir allt vanligare, då butikerna håller öppet allt fler av dygnets timmar.

– OB-reglerna är otidsenliga. Medlemmarna jobbar utan ob på tider de flesta ser som väldigt obekväma. Det vill vi ändra på, säger Handels ordförande Linda Palmetzhofer.

Arbetsgivarna inom Svensk Handel vill också förändra reglerna om OB-ersättning – men av andra skäl.

– OB-ersättningen kostar stora summor. De pengarna skulle kunna användas bättre, säger Ola Axelsson, förhandlingschef vid Svensk Handel.

I årets avtalsrörelse kräver Svensk Handel att delar av ob-ersättningen ska växlas över till fast lön.

– Det skulle göra det möjligt att höja lönerna för dem som utvecklas i arbetet och bidrar extra mycket till verksamheten. I dag är lönestrukturen starkt sammanpressad, säger Ola Axelsson.

Svensk Handel har ingen färdig modell för hur ob ska bytas mot fast lön, utan vill diskutera fram en lösning tillsammans med Handels.

– Vårt syfte är inte att spara kostnader, betonar Ola Axelsson.

Men facket är skeptiskt. Det beror främst på att personalomsättningen i branschen är hög.

När en erfaren anställd slutar ersätts hon oftast med en oerfaren, som anställs till avtalets lägsta lön. Den del av lönen som bestod av omvandlad OB-ersättning för den erfarna försvinner därmed när hon slutar.

– Jag kan hålla med om att lönespridningen behöver öka. Vi vill gärna att de som arbetat länge i branschen ska tjäna mer. Men det går inte att lösa genom att byta ob mot lön, säger Linda Palmetzhofer.

Samtidigt anser Linda Palmetzhofer att det är fel att ob-ersättningen utgör en så stor del av lönen – drygt 18 procent av den totala lönesumman 2018, enligt Handels egen rapport.

– Det är inte ob:t man ska leva på. Det är dags att höja lönerna, säger Linda Palmetzhofer.

Efter att förhandlingarna mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv strandat lyfter Handels och Svensk Handel in frågor om anställningsskyddet i sina avtalsförhandlingar.

Handels fortsätter sin kamp mot så kallad hyvling och det är oroande att den sprider sig till fler branscher, säger Linda Palmetzhofer.

Svensk Handel kräver å sin sida större frihet att använda allmän visstidsanställning. Enligt kollektivavtalet måste sådana anställningar vara i minst 14 dagar, en begränsning som arbetsgivarna ogillar.

Till detta kommer en fråga som har potential att orsaka konflikt: pensionen.

I våras enades LO och Svenskt Näringsliv om att avtalspension, som i dag tjänas in från det att den anställde fyllt 25 år, ska tjänas in tidigare. Startåldern ska stegvis sänkas till 22 år.

Kostnaden för detta blir högre i branscher där många anställda är under 25 år, exempelvis handeln, än i branscher där knappast någon är under 25.

Arbetsgivarna utgår från att hela kostnaden för bättre pension ska räknas av från löneökningarna. Men för Handels ordförande är det långt ifrån självklart.

– Hur kostnaden ska hanteras måste vi diskutera, säger Linda Palmetzhofer. Vi kommer inte kunna ta pensionskostnaden ur löneutrymmet rakt av.

Fotnot: Bedömningen att OB-tillägget i handeln är ”ett av arbetsmarknadens bästa” är hämtad från fackförbundet Handels hemsida.