Inte ens ett rejält kultursidesbråk om Svenska Akademien fick vi under skitåret 2020. Amerikanska poeten Louise Glück får nobelpriset i litteratur och inte ens SVT:s kommentatorer vad vad de ska säga annat än att ”poesin är faktiskt väldigt viktig”. 

På grund av pandemin uteblev bokmässan och nu fick vi en fullständigt coronasäkrad pristagare. Valet kommer inte direkt samla massorna till några kulturpolitiska bunkaslagsmål.

Nobelfesten blir inte ens av. I stället får vi antagligen fortsätta med trötta nålstick angående Lydia Sandgrens debutroman Samlade verk eller Jens Liljestrands syn på barns läsning. 

Det är alltså ett pris som ligger i tiden. Ingenting ska vara riktigt roligt hösten 2020.

Inte heller var det ett gott besked för bokhandeln som nog hoppats på en skönlitterär och aningen mer kommersiell författare för att hämta upp utebliven försäljning i den sociala distanseringens tidevarv.

De får sätta sitt hopp till Augustjuryn för att säkra julhandeln.

Det är alltså ett pris som ligger i tiden. Ingenting ska vara riktigt roligt hösten 2020

Johannes Klenell

För lilla Ramús förlag i Malmö är det däremot helt fantastiskt. Per Bergström har fått sin första nobelpristagare med översättningen av Vild iris. Han lär pricka fler med sin utmärkta översatta kvalitetsutgivning. 

Förlagschefen själv skrev en timme innan priset förkunnandes såhär på Facebook.

Det är oklart om det var Akademien eller Bergström som behagade skämta här. Men det är en utmärkt trollning av kultursverige oavsett.

Kanske är det begripligt efter förra årets Peter Handke-debatt att akademien vill vila lite. Men på något plan kan jag sakna de adertons nyfunna bad boy-aura.

Ni ger oss inte så mycket att jobba med här.

Efter år av bråk som avlösts av bråk så är vi vana vid att Akademien ska bjuda oss på kultursidescontent för månader framöver. 

Där blev eventuellt ständige sekreteraren Mats Malms besked något av en stage dive där ingen riktigt tog emot. Eventuellt är det att föredra mot att fortsätta slitas i stycken.