Kampanjen Visa handlingskraft samlar en bred skara ideella organisationer bakom kravet på att storföretag verksamma i utlandet ska tvingas genomföra risk- och konsekvensanalyser för mänskliga rättigheter. 

EU har inlett en lagstiftningsprocess och kampanjen kräver att Sverige driver på.

– Det vi ser i våra granskningar är att svenska företag inte gör tillräckligt för att säkerställa god arbetsmiljö, rättvisa löner eller rimliga arbetsvillkor i leverantörskedjan, säger Maria Sjödin, sakkunnig på Fair Action som granskar svenska företags ansvarstagande och deltar i kampanjen.

– Det kan handla om tvångsarbete, extremt mycket övertid, att rätten att organisera sig fackligt hotas. Svenska företag behöver bli bättre på de här frågorna och därför menar vi att den här lagstiftningen behövs.

Flera fackliga organisationer har ställt sig bakom kampanjen. Däribland Union to Union, Akademikerförbundet SSR, samt TCO och flera av dess medlemsförbund. 

– Vad vi kan konstatera är att det fortfarande finns mycket utmaningar för svenska företag i tredje land. Det finns olika typer av initiativ och verktyg men det är någonting som saknas, säger Ann-Katrin Dolium, internationell sekreterare på TCO.

Även LO har tillfrågats men valt att inte delta i kampanjen. 

– Anledningen är att vi först vill se en utredning innan vi ställer oss bakom kravet på lagstiftning. Risken är att befintliga verktyg som ILO-konventioner och globala ramavtal påverkas och vi vill inte se någonting som försvagar partsmodellen, säger Oscar Ernerot, ombudsman på LO:s internationella enhet.

– Att ställa sig bakom någonting som vi inte vet resultatet av känns inte rätt för oss i LO-familjen. Sedan stöder vi naturligtvis principen att företag ska ta ansvar för mänskliga rättigheter.

TCO värnar också partsmodellen, betonar Ann-Katrin Dolium, men har landat i en annan slutsats.

– Det här med lagstiftning är ju inget svenska fack brukar idka på men just ett EU-direktiv skulle kunna jämna utspelplanen för internationella företag, säger hon.

– Naturligtvis blir det väldigt viktigt hur EU-direktivet kommer att utformas. Vi kommer vara väldigt aktiva i den processen och kräva att representanter för de anställdas fackliga organisationer måste involveras.

Lagkrav på mänskliga rättigheter

Lagstiftning som tvingar företag att genomföra risk- och konsekvensanalyser för mänskliga rättigheter i sina leverantörskedjor, så kallad ”human rights due diligence” (HRDD), har länge förespråkats av ideella organisationer.

Internationellt stöder flera tunga fackliga organisationer kravet, däribland världsfacket Ituc, Europafacket Etuc och det globala facket Industriall.

Flera europeiska länder har redan antagit eller börjat utreda lagstiftning. I april meddelade EU-kommissionen att målet är att lägga fram ett utkast till EU-lagstiftning år 2021. 

Den svenska regeringen har dock förhållit sig avvaktande, trots att Statskontoret rekommenderat att lagstiftning bör övervägas. 

När Fair Action och Amnesty Sverige granskade 46 företag verksamma i riskländer visade det sig att nästan hälften inte följde upp om de egna riktlinjerna för mänskliga rättigheter faktiskt efterlevdes.

Källor: Fair Action, Swedwatch, ECCJ, Statskontoret