Välfärdssatsningar som lovar mer
Regeringen presenterar snudd på historiska satsningar på välfärden. Men mot bakgrund av de ännu större nedskärningar som skett under tidigare år är en fortsättning nödvändig, skriver Arbetets politiska redaktör.
Efter en vår där coronapandemin sänkte vår ekonomi och avslöjade den nedmonterade välfärdens baksidor presenterade statsminister Stefan Löfven och Centerledaren Annie Lööf i går gemensamt de budgetsatsningar som ska förstärka vård och omsorg.
* Fyra miljarder per år under 2021 och 2022 går till att beta av de köer som uppstått under coronapandemin.
* Fyra miljarder avsätts också årligen som ett permanent tillskott till äldreomsorg och sjukvård.
* Äldreomsorgslyftet, den utbildningsinsats som ska ge vårdpersonal fasta tjänster, får 1,7 miljarder under 2021.
* Kommuner och regioner får därutöver tio extra miljarder under 2021 och fem extra miljarder under 2022.
Och det är ingen tvekan om att det är en rejäl satsning under ett enskilt budgetår. Det är en satsning som är både välkommen och nödvändig.
Men det finns mer att ta igen. Enbart jobbskatteavdraget har skapat ett skattebortfall på 130 miljarder kronor per år. Därutöver har ytterligare 20 miljarder kronor försvunnit i skattesänkningar under denna mandatperiod.
De pengar som tagits från välfärden för att kunna sänka skatterna måste återbördas.
Det är naturligtvis alltid lätt att säga att regeringen borde skaka fram mer pengar till välfärden, men hela budgeten för 2021 omfattar totalt 100 miljarder kronor.
Först när hela budgeten presenteras vet vi varför inte mer än en femtedel gick till välfärden, och vad som ansågs viktigare.
Men redan nu vet vi ett en del av dessa övriga 80 miljarder kronor redan är intecknade för att sänka skatterna – igen.
Eftersom det finns en rak samstämmighet mellan hur mycket som satsas på välfärden och hur mycket som satsas på skattesänkningar så vet vi alltså att det även i denna budget försvinner pengar i form av skattesänkningar som skulle ha kunnat gå till välfärden.
Kommunernas och regionernas kris var dessutom djup även före coronapandemin. I ett längre perspektiv måste därför statens generella stöd till kommuner och regioner permanent öka.
De tio miljarderna som staten skjuter till som extra generellt stöd under 2021 skulle med fördel ha kunnat dubbleras till 2022. I stället halveras detta extra stöd till 2022.
Visserligen kan det också komma en rad positiva budgetposter för LO-anslutna när hela budgeten presenteras. Till exempel om regeringen skulle föreslå återställd och höjd a-kassa, permanent borttagen karensdag och nya satsningar på arbetsmarknadsutbildning.
Det är dock väldigt osäkert om Centern och Liberalerna skulle gå med på sådana förbättringar för landets arbetare.
Sammantaget är de extra satsningarna på 19,7 miljarder kronor till grundläggande välfärd i kommuner och regioner under 2021 en bra och nödvändig satsning.
Men i längden behövs mer. Det kommer att bli nödvändigt att stoppa det hål av skattesänkningar där pengar till välfärden ständigt rinner ut.