Lista: Så kan din lön påverkas när nya avtal dröjer
Vad betyder försenade avtalsförhandlingar för löneökningar som borde börjat trilla in redan i våras? Arbetet reder ut alternativen när avtalen är minst ett halvår sena på grund av pandemi.
Från i våras skulle lönen för en stor del av Sveriges arbetstagare ha höjts, utifrån nya kollektivavtal. Men förhandlingarna om de nya avtalen lamslogs av covid-19.
Gamla avtal och gamla lönenivåer har rullat vidare i väntan på andra förutsättningar. Nu väntar omstart av avtalsförhandlingarna i oktober.
Men det är oklart hur man då ska hantera de månader som redan gått utan lönehöjningar.
Arbetet listar fem alternativ:
1. Retroaktiv löneökning
Trots att månaderna gått förhandlar man om en löneökning från det datum då ett nytt avtal skulle ha varit klart. Pengar för den tid som passerat betalas sedan ut i efterskott, retroaktivt.
När förhandlingar av olika skäl dragit ut på tiden i tidigare avtalsrörelse har man ofta gjort så här.
– Om man inte blir klar med förhandlingarna, om det drar ut på tiden, har det vanliga varit att man har kört det ursprungliga lönerevisionsdatumet, säger Christian Kjellström, nationalekonom och specialist på kollektivavtal på Medlingsinstitutet.
2. Retroaktiv löneökning, men på särskild nivå
Lönen höjs i två steg under året; en första lägre höjning från datumet i våras då avtalet skulle varit klart och ytterligare ett påslag från den tidpunkt då det verkligen blir färdigt.
Håkan Frisén, prognoschef på banken SEB, har tidigare sagt till Arbetet att detta kan vara ett alternativ då parterna behöver hitta kompromisser.
Christian Kjellström på Medlingsinstitutet känner inte till att man gjort på det sättet tidigare.
3. Ingen lönehöjning bakåt i tiden
Retroaktiviteten avtalas bort och man enas om en lönehöjning som gäller endast efter den tidpunkt då avtalet blev klart, man skjuter alltså fram lönerevisionsdatumet.
Sannolikt skulle en sådan lösning leda till diskussion om huruvida arbetstagarna gått miste om över ett halvårs löneökningar – eller om kompensation för detta bakats in i den nivå man enas om framåt.
Christian Kjellström säger att retroaktiviteten vanligtvis försvinner i lägen då avtalsförhandlingarna kantats av konfliktåtgärder.
4. Ett engångsbelopp
Ett engångsbelopp betalas för den tid som gått, men inte i form av någon bestående löneökning.
– Det är en kompromisslösning, från fackligt perspektiv brukar man vilja ha en löneökning som påverkar nivån in i kommande år, säger Christian Kjellström.
Tomas Undin, förhandlingschef på Teknikföretagen, sa i augusti till Arbetet att belöning för vårdpersonals extraordinära insatser under pandemin måste lösas med engångsbelopp.
5. Pandemin slukar löneökningen helt
Det blir ingen löneökning alls för avtalsåret. Flera företrädare för näringslivet har flaggat för att man tycker att kostnadsutrymme saknas i och med Coronakrisen.
”I en sådan här situation, då är det klart att vi inte kan utesluta ett nollbud”, sa Svenskt Näringslivs vd Mattias Dahl i början av augusti till Sveriges Radio.
Från fackligt håll avfärdas resonemanget. Industrin är först ut med att teckna avtal och facken där står kvar vid tidigare krav på treprocentiga lönepåslag.
