Om någon dör på grund av en arbetsskada eller arbetssjukdom kan de efterlevande få livränta och begravningshjälp. Men om det handlar om smitta, som covid-19, gäller det långt ifrån alla.

Fram till den 25 augusti hade Pensionsmyndigheten, som hanterar livräntan, fått in ett tiotal ansökningar kopplade till covid-19, men bara hunnit fatta beslut i ett fall. Det blev avslag.

Anledningen var att den avlidna arbetade i fel yrke.

– Flertalet ansökningar rör buss- och taxiförare, men de omfattas inte av förordningen. Det är bara ett ärende som avser vårdanställd, säger Sonila Yliniemi, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Den förordning hon hänvisar till handlar om den statliga arbetsskadeförsäkringen, där det finns ett avsnitt om arbetsskada genom smitta.

Efter en förändring i förordningen från den 25 april i år togs covid-19 upp på den lista över smittsamma sjukdomar som kan ge rätt till ersättning.

Det är emellertid bara vård-, omsorgs- och laboratoriepersonal, alltså de som vårdar smittade personer eller handskas med smittan, som kan få ersättning. Man måste alltså ha smittats av jobbet, inte på jobbet.

Buss- och taxiförare, eller annan servicepersonal som kan utsättas för smitta på jobbet, omfattas därmed inte.

– Därför förväntar vi oss att det blir avslag i flera av dessa ärenden, säger Sonila Yliniemi.

Från 2012 kan de ”vanliga” efterlevandeersättningarna, omställningspension och barnpension, betalas ut automatiskt när Pensionsmyndigheten får besked om ett dödsfall.

Om det handlar om ett arbetsrelaterat dödsfall måste man göra en egen ansökan, något som skickas med som information i beslutet.

Tidigare var man tvungen att ansöka om alla typer av ersättningar, och då var det många som kryssade i att dödsfallet var arbetsrelaterat.

– Då hade vi, som vi bedömer det, en överansökningsvolym. Men nu är mitt största bekymmer att kundgruppen som faktiskt omfattas kanske missas, säger Sonila Yliniemi.

De som omfattas är alltså anhöriga till de som kan avlidit efter att ha smittats i ”arbete vid sjukvårdsinrättning eller vid behandling, vård eller omhändertagande av smittförande person eller vid omhänderhavande eller hantering av smittförande material”, påpekar Sonila Yliniemi.

– De bör höra av sig till oss på Pensionsmyndigheten, konstaterar hon.

Något som skulle kunna tala för att många missar att höra av sig är om man jämför anmälningarna om dödsfall till Arbetsmiljöverket med ansökningarna till Pensionsmyndigheten. Även om underlaget är litet.

Arbetsmiljöverket har fått in elva anmälningar om arbetsrelaterade dödsfall där covid-19 angetts som orsak. Av dem arbetade åtta inom vård och omsorg.

Pensionsmyndigheten har alltså fått in ungefär lika många ansökningar om efterlevandelivränta, men där var det bara en vårdanställd.

Så fungerar det

Vid dödsfall underrättas Pensionsmyndigheten direkt av Skatteverket. Om den avlidna hade barn under 18 år, make, maka, registrerad partner eller sambo kan de vara berättigade till  barnpension respektive omställningspension. 

Ersättningarna betalas ut automatiskt av Pensionsmyndigheten och beslut skickas ungefär en vecka efter dödsfallet.

I beslutet finns information om att den anhöriga ska höra av sig till Pensionsmyndigheten om dödsfallet varit arbetsrelaterat. Myndigheten skickar då ansökningshandlingar för efterlevandelivränta och begravningshjälp.

Efterlevandelivräntan beräknas på den inkomst den avlidna hade vid dödsfallet, upp till högst 354 750 kronor per år (2020).

Begravningshjälp, betalas ut till dödsboet med ett engångsbelopp på 14 190 kronor (2020).

Det är Försäkringskassan som utreder om dödsfallet är arbetsrelaterat men det är Pensionsmyndigheten som tar beslut och betalar ut eventuell ersättning.

Pensionsmyndigheten beviljar mellan 100 och 150 ansökningar om efterlevandelivränta varje år.

Det är Försäkringskassan som utreder

När Pensionsmyndigheten får en ansökan om efterlevandelivränta överlämnas utredningen till Försäkringskassan, som ska utröna om dödsfallet är arbetsrelaterat. I ett skriftligt svar till Arbetet förklarar myndigheten hur utredningen går till:

”Försäkringskassan gör en exponeringsutredning där vi utreder om och i vilken omfattning man utsatts för smitta, det vill säga. både på arbetet och utanför arbetet. Medicinskt underlag hämtas in för att bland annat kunna ta ställning till om de aktuella besvären är kopplade till den smitta det handlar om. Efter det görs sedan en helhetsbedömning där Försäkringskassan tar ställning till om den aktuella smittosamma sjukdomen har samband med exponeringen av smitta i arbetet.”