– Strejken är olaglig. För att få strejka krävs ett möte där mer än 50 procent av de anställda röstar för, och något sådant har inte hållits. Dessutom är kraven från de strejkande politiska, inte fackliga.

Andrej Rybakov, ordförande för det statligt sanktionerade facket Belchimprof, låter irriterad när han får frågor om strejken vid det statliga företaget Belaruskalij, en av världens största tillverkare av kaliumgödsel och en av de största arbetsgivarna i Belarus.

Strejken är inte mycket att orda om, anser han. Tvärtemot vad en rad oberoende nyhetsmedier rapporterar hävdar han att produktionen knappt har berörts.

– Produktionen rullar på praktiskt taget som vanligt. Jag säger inte till hundra procent, men nästan. Vi har lugnat våra kunder: Våra leveranser fortsätter.

Invändningen att strejken är olaglig får Maksim Poznjakov, ordförande för det oberoende facket vid Belaruskalij i staden Soligorsk, att nästan tappa fattningen.

– Är det då lagligt att förfalska valresultat? Att misshandla demonstranter till döds? Och är det lagligt att tortera fångar i fängelserna?

– Vi stöder strejkkommittén och dess krav: Lukasjenko måste avgå, centrala valkommittén likaså. Säkerheten för dem som strejkar måste garanteras.

Vid ett möte på torget i Soligorsk senare på onsdagskvällen ska strejkkommittén diskutera kompletterande krav, bland dem stärkt anställningsskydd (i dag tecknas en stor del av anställningarna i Belarus på ett år i taget).

Strejkkommitténs krav är till stor del politiska. Därför betonar det oberoende facket att strejkkommittén är helt fristående: Facket får inte förknippas med politiska krav.

Men som Maksim Poznjakov ser det är de strejkkommittéer som nu bildas runt om i Belarus de mest legitima företrädarna för löntagarna.

I dagarna, möjligen redan i dag, torsdag, ska en nationell strejkkommitté bildas med representanter för strejkande vid alla de större företagen.

– Den nationella strejkkommittén bör spela en viktig roll i den politiska processen framöver, anser Maksim Poznjakov.

Den politiska oppositionen tycks också vända sig till strejkkommittéerna för stöd.

Vid ett möte med anställda på lastbilstillverkaren MZKT i Minsk i måndags uppmanade till exempel oppositionsledaren Maria Kolesnikova personalen att utse en representant till ett råd som kan förbereda ett maktskifte.

Hur stort inflytande strejkkommittéerna kommer att få avgörs av vilket stöd de har. På Belaruskalij och andra företag pågår nu en dragkamp, där arbetsgivarna får hjälp av facken inom FPB att pressa och hota de strejkande att gå tillbaka till arbetet.

– Vi förklarar för medlemmarna att om de strejkar får det allvarliga följder. Inklusive avsked, säger Andrej Rybakov.

– En del av de strejkande har gått tillbaka till jobbet i dag, medger Maksim Poznjakov. Hoten och påtryckningarna gör somliga rädda. Andra är fortfarande beslutsamma. Jag vågar inte gissa hur det här kommer att sluta.

Fack i Belarus

De ”officiella” facken i Belarus ingår i centralorganisationen FPB, som har nära band till president Lukasjenko. FPB samlade namnunderskrifter till stöd för Lukasjenko inför presidentvalet den 9 augusti.

Bilder på FPB:s hemsida visar hur Lukasjenko pryder FPB-ordföranden Michail Orda med en orden för hans insatser.

Anställda vid de stora företagen i Belarus skrivs rutinmässigt in som medlemmar i facket när de anställs. FPB är inte medlem i världsfacket, ITUC.