”Karolinskas varsel behövs då vårduppdraget minskat”
Utan varsel riskerar sjukhuset att få ekonomiska problem som i sig skapar osäkerhet och otrygghet för de anställda, skriver Björn Zoëga, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset i en replik till Kommunal.
REPLIK. Under pandemin gjorde personalen på Karolinska Universitetssjukhuset fantastiska insatser.
Antalet IVA-platser fyrfaldigades och som mest vårdades cirka 500 covid-patienter på sjukhuset, mer än på något annat svenskt sjukhus.
Framgångarna berodde bland annat på att de i personalen som vårdar patienterna, undersköterskor, läkare och sjuksköterskor, var i förarsätet.
Mängder med administration som inte gav ett värde ställdes in så att de som är proffs på att vårda, bota fick arbeta i fred och bedriva sjukvård.
Så ska Karolinska fortsätta att fungera. Därför har sjukhuset sedan i juli anställningsstopp för administrativ personal.
Läget var kritiskt i början, men inte vid något tillfälle var det slut på skyddsutrustning för personalen i frontlinjen
Sedan tidigare fanns två varsel, ett för administrativ personal och ett för undersköterskor och läkare.
Bakgrunden till dessa varsel är att Karolinska fått ett minskat vårduppdrag – vi ska utföra färre operationer och undersökningar som andra delar av stockholmssjukvården är bättre lämpade att ta hand om.
Till skillnad från debattörerna anser jag att man bör kunna vara färre när uppdraget blir mindre.
I annat fall riskerar sjukhuset att få ekonomiska problem som i sig skapar osäkerhet och gör att fokus flyttar från vård till ekonomi. En arbetsplats med sund ekonomi ger trygghet och möjligheter att utvecklas på jobbet. Det är bra för sjukhusets anställda.
Jag är ense med debattörerna om att vi måste vara vaksamma så att vi inte har för mycket övertidsarbete.
Däremot delar jag inte deras beskrivning av tillgången på skyddsmaterial på Karolinska under covid-19.
Läget var kritiskt i början, men inte vid något tillfälle var det slut på skyddsutrustning för personalen i frontlinjen.