Vi måste sätta dit skurkföretagen
Arbetslivskriminaliteten ökar när fler företag lurar till sig statliga coronastöd. De byråkratiska hindren måste bort om svenska myndigheter ska komma åt detta, skriver Arbetets ledarskribent.
Nyligen antogs regeringens förslag att utländsk arbetskraft i Sverige måste anmälas till svenska myndigheter från dag ett. Detta är bra. Här försvinner ett kryphål som tidigare utnyttjats av ohederliga företag.
Arbetsmarknadskriminaliteten beräknas årligen kosta det svenska samhället astronomiska 70 miljarder kronor.
Det är således en mycket lukrativ bransch för företagare som varken drar sig för att utnyttja utländsk arbetskraft eller att lura svenska skattebetalare på pengar.
Och ”skurkföretagen”, som arbetsmarknadsminister Eva Nordmark kallar dem, tenderar att hela tiden vara steget före.
Enligt en rapport från Byggmarknadskommissionen har mängder av oseriösa företag försökt lura till sig pengar från de statliga coronastöden nu under våren.
Och egentligen är det inte konstigt. För när nya stöd finns att söka, och när kontrollerna är förhållandevis lätta, skyndar de arbetsmarknadskriminella dit.
Flera myndigheter har iakttagit hur coronautbrottet medfört en ökad aktivitet bland redan kända kriminella företagare. Och kanske ännu värre, flera i grunden seriösa företag har frestats att missbruka de statliga stöd-paketen.
Om denna ökning vittnade Stefan Lundberg, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, vid seminariet ”Arbetsmarknadskriminalitet hotar byggbranschen!” tidigare i juni.
Och hur gärna vi än vill prata om den svenska tilliten i kristider finns det baksidor av samma mynt. För samma tillit utnyttjas av kriminella krafter.
Exempelvis ansöker ohederliga företag om medel för korttidspermitteringar, något som är helt görbart då kontrolluppgifter ska in först efter tre månader.
Det råder egentligen ingen oklarhet i vad som måste göras för att komma åt arbetslivskriminaliteten.
Att öka samordningen mellan myndigheter som misstänker brottslighet är en sådan grundläggande åtgärd som påtalas av de flesta experter.
Stuprörstänket och den rigida sekretessen inom och mellan myndigheter gör nämligen att misstankar om ohederlighet på exempelvis Skatteverket inte delas med Arbetsmiljöverket eller Polisen.
Detta gör att mängder av misstänkta fall aldrig följs upp. Att stora härvor förblir dolda och att utländsk arbetskraft fortsätter jobba i riskfyllda jobb till alldeles för låga löner.
Här måste mycket mer göras. Byråkratiska hinder får inte stå i vägen för arbetet mot det fruktansvärda utnyttjandet av utländsk arbetskraft eller mot den så kostsamma kriminella ver-samheten.