”Den digitala kapitalismen är ett hot mot svenska modellen”

Den digitala kapitalismen är här. Det tekniksprång som Sverige är mitt inne i har mörka baksidor som kräver politiska motgrepp.

Under krisen har många tvingats lära sig att använda digitala hjälpmedel och metoder. Från videomöten till beställning av varor via appar.

Samtidigt ser vi en mycket oroande utveckling, utnyttjande och lönedumpning inom gig-ekonomin, övervakning och handel med personlig information, samt en global kamp mellan USA och Kina om makt och kontroll – där vi alla riskerar att bli offer.

Nu behöver regeringen ta ytterligare initiativ för att säkerställa att digitaliseringen sätter vanligt folk först. Det visar en ny rapport från FEPS/SAMAK som LO och Tankesmedjan Tiden presenterar idag.

Digitaliseringen, robotiseringen och AI förändrar hela vår värld. Bättre kommunikationer, smartare lösningar och effektivare tillverkningsprocesser bidrar till att utveckla vårt samhälle och förbättra människors liv.

Samtidigt innebär dessa förändringar allvarliga hot mot vårt samhälle och mot oss som individer.

I fokus för digitaliseringen står den enskilda människan. Information om våra vanor och våra rörelsemönster är handelsvara för globala teknikjättar och appar, men även för diktaturer och stormakter.

Europa står inför ett digitalt vägval och Sveriges regering måste staka ut riktningen. 

I bakgrunden till dagens digitala språng pågår en hård strid mellan USA och Kina om kontrollen över hur vår teknik används.

Stora mängder personliga data om oss som individer säljs, sammanställs och analyseras. Detta kan sedan ligga till grund för exempelvis försäkringsbeslut eller i urvalet av jobbansökningar. 

För bortom den nuvarande krisens Zoommöten finns det ett behov av att göra digitaliseringen både social och demokratisk

Digitaliseringen påverkar också arbetsmarknaden. Automatisering på våra arbetsplatser har ofta lett till bättre arbetsmiljö och färre farliga eller monotona jobb.

Samtidigt har den digitala utvecklingen ökat möjligheterna för arbetsgivare att styra och övervaka anställda. Det kan handla om att rörelser realtidsövervakas med sensorer på kroppen för att öka effektiviteten.

Här måste vi säga ifrån. Det är inte rimligt att en arbetsgivare vet exakt hur ofta eller hur länge en anställd är på toaletten eller hur ofta hen vrider på armen för att se hur mycket klockan är. Det skapar en syn på arbetstagaren, på människan, som vi inte kan acceptera.

Samtidigt har många servicejobb flyttats från restauranger, taxikörningar och budföretag till internet – genom apparna i din mobil.

Det är exempelvis lätt att få tag på transportmedel genom Über eller beställa mat genom Foodora. Affärsidén i den så kallade plattformsekonomin är att försöka undslippa arbetsgivaransvar genom obefintliga eller otrygga anställningar och låga löner.

Företagen inom gigekonomin försöker gång på gång hindra fackens inflytande på arbetsplatserna. Ytterst utgör de ett hot mot den svenska modellen.

Tankesmedjan Tiden, LO och flera LO-förbund kommer att fortsätta att bevaka och granska dessa företag för att fler arbetare också där ska få schysta villkor.

Kapitalismens nya ansikten i den digitala eran ställer höga krav på demokratisk kontroll och att makten inte koncentreras till ett fåtal aktörer.

Men det saknas konkreta politiska förslag i den riktningen.

Sverige kan visa vägen och verka för en hållbar europeisk digitaliseringspolitik som inom flera olika områden sätter människan i fokus.

Socialdemokratins stora uppgift i detta är att visa hur politiska lösningar kan motverka såväl övervakningskapitalism och stormakters strävan efter kontroll, som utnyttjande inom gigekonomins plattformsföretag.

För bortom den nuvarande krisens Zoommöten finns det ett behov av att göra digitaliseringen både social och demokratisk.