Sprickorna i diktaturens fasad
Diktaturer kan framstå som orubbliga. Det är en bild som ligger i diktaturens intresse. Men skrapar man lite på ytan syns sprickorna, skriver Arbetet Globals redaktör Erik Larsson.
Det är som en blank sten. Hård och utan sprickor. Ibland ser jag den bilden framför mig då jag läser nyheter från olika diktaturer.
Saudiarabien, Eritrea, Turkmenistan. Och Iran, Nordkorea, Syrien. Totalitära stater som verkar ha kontroll på allt och alla. Motstånd känns lönlöst.
Det ligger i diktaturens intresse att måla upp just den bilden av sig själv. Som en orubblig sten. Oövervinnlig. Men så fort man skrapar lite på ytan ser man att så är inte alls fallet.
Vi som skriver om arbetslivet i andra länder möter ofta en annan verklighet. För där människor förföljs, torteras och avskedas finns alltid motstånd.
I veckan skrev vi om facket i Vitryssland. Landet som ibland kallas Europas sista diktatur. Vi rapporterade om gruvarbetaren Mikalaj Valadzko och hans kolleger som klagade över den farliga arbetsmiljön och bildade en fackförening.
Han blev av med jobbet och har nu svårt att försörja sig. Men de fortsätter sin kamp ändå.
Denna vecka publicerade vi också en artikel om den iranska aktivisten Ismael Bakhshi som för två år sedan greps och dömdes till 74 piskrapp och 14 års fängelse. Han har nu släppts men trots de hårda straffen så ökar spänningen i Iran.
Tidigare i år hade vi ett annat reportage från enpartistaten Kuba. Där är ekonomin stenhårt reglerad. Fria fack finns inte, men drivkraften att få det bättre och leva under värdiga villkor får vårdpersonalen som skickas utomlands att kritisera regimen.
Det kan vara bra att tänka på det. Att diktaturen inte är så stark som den vill framstå. Särskilt i dessa tider.
Nyligen kom tankesmedjan Freedom house med sin årliga rankning av hur demokratin utvecklas i världens länder. Precis som förra året är det dyster läsning.
Enligt dess bedömning så stärktes demokratin i 33 länder men försvagades i 62 länder förra året.
Tankesmedjan lägger särskild tonvikt vid utvecklingen i Indien. Ibland kallas landet som har en befolkning på 1,4 miljarder för världens största demokrati. Men det hindu-nationallistiska regeringspartiet BJP har stiftat lagar och fört en politik som beskurit den muslimska minoritetens demokratiska rättigheter.
USA, Israel, Kina är andra länder där utvecklingen oroar. Algeriet, Bolivia och Chile likaså.
Även i Europa finns flera exempel på länder som är på väg åt fel håll. De mest uppenbara är Ungern, Polen och Tjeckien. Men Freedom house varnar också för Estland där högerextrema partier växer.
Hur bör då det demokratiska samhället försvara sig?
Se till att respektera de mänskliga rättigheterna, försvara förtroendevalda och slåss mot falska nyheter som sprids på sociala medier, är några av råden som Freedome house ger.
Även om man först inte tror det så finns det sprickor i alla stenar.