Kritik mot UD: Stoppar facket på svenska ambassader

– Jag är förvånad över att det är ett sånt stort motstånd att tillerkänna våra lokalanställda medlemmar fulla fackliga rättigheter, säger Thomas Janson, ordförande för fackförbundet ST:s avdelning som organiserar anställda i regeringskansliet.

På de svenska ambassaderna i utlandet jobbar diplomater men även flera tjänstemän. Lokalanställda utför en rad olika uppgifter. De ser till att hålla ambassaden rullande och deltar även i insamlande av information. 

I dag finns kring 1 400 lokalanställda på Sverige ambassader. Deras jobb är att se till att den svenska utrikespolitiken blir verklighet. Bland annat handlar det om att se till att fackliga rättigheter stärks i andra länder. 

Den svenska statsminister Stefan Löfvens stora prestigeprojekt heter Global deal.

Det går ut på att stärka samtalet mellan fack, arbetsgivare och stater. Att skapa oberoende fack som har kraft att förhandla fram bra villkor ses som en viktig pusselbit för att skapa hållbara ekonomier i världen.  

Men samtidigt som regeringen talar om vikten av starkare fackföreningar kritiseras utrikesdepartementet för att vara en dålig arbetsgivare.  

När de anställda har försökt att organisera sig har de inte getts förhandlingsrätt. 

– De har inte fulla fackliga rättigheter vilket gör att de har svårt att tillvarata sina medlemmars intressen, säger Thomas Janson. 

Arbetet Global har varit i kontakt med flera lokalanställda som uttrycker samma sak. De vill dock inte skylta med sina namn eftersom de är oroliga för vilka konsekvenser det kan få för deras framtida karriärer. Men problemet har lyfts internt flera gånger. 

I höstas skrev anställda på svenska ambassaden i Paris ett brev till utrikesdepartementet där de uttryckte sin oro för vad som skulle hända den 1 maj i år då samtliga anställda skulle bli införsäkrade i det lokala sjukvårdssystemet i det land där man är bosatt och verkar. 

Eftersom flera svenskar är lokalanställda skulle bytet innebära kraftiga försämringar i föräldraledighet. Utrikesdepartementet anklagas för att ”shoppa avtal”, det vill säga systematiskt välja att det lands avtal som passar arbetsgivarna bäst. 

De anställda på ambassaderna hamnar ofta mellan stolarna eftersom de omfattas av såväl svenska regler som den lokala lagstiftningen. 

Enligt en person som Arbetet Global talat med så vill inte de lokala facken heller företräda dem. 

I februari 2019 publicerades en artikel i UD-kuriren, utrikesdepartementets interna tidning, där staten kritiserades för att i praktiken inte tillåta fackliga organisering för lokalanställda på ambassaderna.

– Det var en artikel som fick cheferna att reagera kraftigt, uppger en källa till Arbetet Global.

För en månad sedan försökte fackförbundet ST på nytt ta upp frågan om de lokalanställdas fackliga företräderest rätt att kunna verka som förtroendevalda.

– Vi har diskuterat med arbetsgivarna i flera år om det här och inte fått gehör, säger Thomas Janson.

Hanna Schmidt, chefsförhandlare på regeringskansliet, svarar på de anställdas kritik via mejl. Hon hävdar att fackförbundet ST har fel i sin kritik och att det inte stämmer att lokalanställda saknar förhandlingsrätt.

Hon håller inte heller med om att utrikesdepartementet systematiskt använder sig av de avtal som gynnar arbetsgivaren.

”Även om vi inte delar den bilden så beklagar jag att det finns lokalanställda som upplever att de sitter i kläm. Vi för en dialog med facken i de här frågorna”, skriver hon.

Hon känner inte heller igen sig i bilden som lokalanställda ger om att det känns märkligt att kämpa för att stärka fackliga rättigheter inom ramen för Global deal samtidigt som de upplever att de inte har rätt att utöva sina fackliga rättigheter.

”Som jag nämnde ovan för vi en dialog med facken. Min uppfattning är att UD inte stoppar någon facklig organisering”, skriver Hanna Schmidt till Arbetet Global.