De tre värsta drabbade regionerna sett till antal fall som andel av befolkningen har länge varit: Sörmland, Stockholm och Östergötland.

Arbetet begärde ut statistik över sjukfrånvaron på samtliga sjukhus i dessa regioner.

Sjukhusen rapporterar på lite olika sätt, vissa anger andel medan andra antal sjukdagar till exempel. Men på det stora hela har det för de flesta skett en fördubbling, och då räknas ju all personal in från sjukhusen.

På Danderyds sjukhus i Stockholm med cirka 4 000 anställda så låg den totala sjukfrånvaron i april förra året på 6,4 procent.

I april i år ligger den på 13,5 procent. Karolinska Universitetssjukhuset, med cirka 16 000 anställda, hade i april i år en sjukfrånvaro på 10,4 procent jämfört med 5,9 procent förra året.

– Vi har inte fått siffror redovisade men arbetsgivaren beordrar extremt mycket övertid just nu på våra arbetsplatser, säger Gunilla George, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Stockholm.

Hon säger att hon har förståelse för att folk behövs, men att det blir viktigt att fördela övertiden över hela arbetsgruppen. Även så kallad nödfallsövertid används. Och där är fack och arbetsgivare oeniga om hur länge en sådan kan pågå.

– Vi ser nödfall som något som uppstår här och nu. Medan arbetsgivaren använder den i planeringen, för två veckor framåt till exempel. Då finns ju en medvetenhet att situationen kan uppstå.

I region Östergötland finns inte siffror från separata sjukhus. Regionen redovisar en samlad statistik för de tre sjukhusen, och den senaste som finns är för mars. Men redan där hade den stigit.

Emma Klingvall är ordförande för Vårdförbundet i Östergötland och säger att man bland annat upprättat en slags bemanningspool för att lösa läget, där personal kan flyttas efter störst behov.

– Till viss del bygger det på frivillighet, men vi har alldeles för många exempel på att man blir omflyttad mot sin vilja. Man behandlar oss som brickor som man kan slänga runt. På det stora hela ställer våra medlemmar upp otroligt i dessa tider, utan att få något för det.

Zilla Jonsson, HR-direktör i Östergötland, anser att det är naturligt att medarbetare har reagerat olika i en mycket speciell situation.

– Många har upplevt det stimulerande att får lära sig nytt och arbeta med nya kollegor medan andra tycker att den snabba förändringen är jobbig.

– Vi har också skapat strukturer för att ha veckovis samverkan med huvudskyddsombuden för att fånga signaler och kunna sätta in insatser där det behövts. Likaså har vi inrättat särskilda samverkansgrupper för fackliga representanter och arbetsgivare för respektive sjukhus för att kunna arbeta med den specifika situationen för sjukhusen.

Vårdförbundets Emma Klingvall säger också att anställda reagerar väldigt olika beroende på var man jobbar i vanliga fall. Vilket lett till diskussioner om arbetsgivarens rätt att leda och för dela arbete.

– Vi är anställda i regionen, men vi hävdar ju att vi också är specialister. Vi är inte bara stöpta i samma allmänsjuksköterskeform. Det är inte bara att hoppa till annan avdelning med en dags varsel. Nu ser vi att den här lösningen kvarstår över sommaren, att man skyller på corona och fortsätter flytta runt oss.

I Sörmland, den värst drabbade regionen, heter lösningen schemaändring. Där går nu de flesta på rullande sexveckorsscheman med arbete två förmiddagar, två eftermiddagar, två lediga dagar.

– Vi har förklarat oss oeniga om schemat. På pappret får alla sin dygns- och veckovila. Men du är bara ledig en hel helg på sex veckor. Redan nu är det slitigt, man träffar inte familjen när man är ledig vilket känns rumphugget för många medlemmar, säger Lena Lindh, ordförande för Vårdförbundet i Sörmland.

---

Sjukfrånvaro i de tre värst drabbade regionerna