Under torsdagen godkände riksdagen regeringens förslag om korttidsarbete.

I förslaget gjorde regeringen undantag för bemanningsföretag. Deras affärsidé är att möta upp- och nedgångar i andra företags personalbehov, och då bör de kunna hantera svängningar i efterfrågan själva, resonerade regeringen.

Men en enig riksdag anser att ingen, inte heller bemanningsföretagen, kan förutse hur stora fall i efterfrågan som helst.

Därför måste även anställda i bemanningsföretag kunna korttidspermitteras med statligt stöd (en bedömning som Tillväxtverket för övrigt redan har gjort).

– 80 procent av våra medlemsföretag märker av nedgången. Och 50 procent av de svarande säger att orderingången minskar väldigt mycket, säger Patrik Eidfelt, som hänvisar till en enkät i förra veckan.

Bemanningsföretag känner av upp- och nedgångar på arbetsmarknaden omgående, eftersom inhyrd personal ofta är de första som får sluta när företag minskar produktionen.

– I ett tidigt skede av coronakrisen befarade vi att 30 000 jobb skulle gå förlorade. I dag ser vi att den bedömningen var i underkant, säger Patrik Eidfelt.

– Från att ha börjat i hotell-, restaurang-  och resebranschen sprider sig nu nedgången till bransch efter bransch. Det speglas i våra medlemsföretag, som finns i alla branscher. Undantagen är de företag arbetar med bemanning inom vården och inom dagligvaruhandeln och dess lager.

Exakt hur många jobb som är i fara vill Patrik Eidfelt inte precisera.

Men han säger att de 30 000 jobb som först var i farozonen motsvarar 15 procent av arbetstillfällena i branschen, och att han nu bedömer att 20 – 30 procent av jobben kan försvinna.

Det skulle motsvara en förlust av 40 000 – 60 000 arbeten i en bransch som till stor del sysselsätter unga och utlandsfödda.

Siffran är dock svår att jämföra med sysselsättningen i andra branscher, då en del av jobben är tidsbegränsade och även timanställda pensionärer och studenter ingår.

Tvärtemot vad många tror är majoriteten av de bemanningsanställda (61 procent) fackligt organiserade. Därmed finns som regel lokala fackliga organisationer med vilka företagen kan sluta avtal om korttidsarbete.

Men ett centralt avtal om korttidsarbete med LO är fortfarande inte på plats.