Har svenska banker ingen hut i kroppen?
Att hålla inne drygt 50 miljarder kronor i utdelning till bankernas ägare borde vara självklart i coronatider. Det gäller inte minst redan skandalomsusade Swedbanks motsträviga styrelseordförande Göran Persson, skriver Arbetets ledarskribent.
Finansinspektionen (FI) ”förväntar” sig att alla banker avstår från utdelningar till sina aktieägare mitt under coronakrisen.
Myndighetens chef Erik Thedéen säger att det är viktigt att bankerna agerar ansvarsfullt och stärker sin motståndskraft i det här kritiska läget.
Ja, bankerna måste följa Finansinspektionens råd som mer liknar en order. Alla partiledarna instämmer. Det vore omoraliskt att dela ut miljarder till ägarna när varslen duggar tätt och ekonomin rasar samman för både företag och människor.
De fyra storbankerna planerade att tillsammans dela ut 51,3 miljarder kronor vid vårens bolagsstämmor.
Det är sanslöst stora pengar från en bransch med gigantiska vinster.
Handelsbanken har redan skjutit upp beslutet. Swedbank har sin stämma senast 30 juni och bankens ordförande Göran Persson såg dagen före Finansinspektionens besked ingen anledning att ändra styrelsens förslag att dela ut 9,9 miljarder kronor till aktieägarna.
Förhoppningsvis hinner han ändra sig, allt annat vore en skandal.
Skandaler har Swedbank redan nog av. Finansinspektionen tvingade i förra veckan banken att betala en sanktionsavgift på fyra miljarder kronor efter misstankarna om penningtvätt i Baltikum.
Bankens rutiner kring penningtvätt hade svåra brister och banken undanhöll och gav fel information till FI i höstas.
Bankens redan solkade rykte förbättrades inte av den rapport från advokatbyrån Clifford Chance om affärerna i Baltikum som presenterades i måndags.
Det är skrämmande läsning. Advokatbyrån anlitades efter SVT:s Uppdrag gransknings avslöjande förra vintern om att Swedbank använts för penningtvätt.
Då avfärdade bankens vd Birgitta Bonnesen alla misstankar, nu visar det sig att hon ljög. Hon fick sparken efter avslöjandet.
I måndags drogs hennes avgångsvederlag på drygt 21 miljoner kronor in. Hon utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för grovt svindleri.
Hon var tidigare chef för bankverksamheten i Baltikum där högriskkunder på fem år gjorde transaktioner värda 400 miljarder kronor. Trots varningar från personalen om att allt inte gick rätt till ingrep inte ledningen.
I stället var det en medveten strategi att ragga högriskkunder som andra banker ratat. Banken dolde de verkliga ägarna genom att gömma dokumentation om vissa konton i låsta skrivbordslådor och kassaskåp.
Det är långt från de ursprungliga lokala sparbankernas grundidé om att vara småfolkets bank. Nu gör banken i stället livet svårare för småspararna och mindre lokala företag utsätts för stenhårda kreditprövningar.
Det stänker även på den nuvarande ledningen, förre statsministern Göran Persson och vd:n och tidigare statssekreteraren (S) Jens Henriksson.
De samarbetade inte fullt ut med Finansinspektionen i höstas.
Löftena om att fortsätta städningen och vända på alla stenar måste hållas om ”sossebankens” sargade förtroende ska kunna återupprättas.
En del i städningen måste vara att ägarna blir utan utdelning i år.