En halv miljard till kulturarbetarna, men kommer det räcka?
Arbetets kulturredaktör kommenterar regeringens krisstöd för kulturbranschen i coronatider.
En halv miljard i akut stöd till kulturen är beskedet från staten i en presskonferens i dag.
Dessa ska fördelas av de instanser som redan i dag har insyn i kulturvärldens kostnader.
Konstnärsnämnden och kulturrådet är två instanser man tänker sig ska sköta detta. Pengarna ska kunna sökas av både stora och små aktörer. Så även frilansar.
– Det här är ett viktigt tillskott, säger kulturminister Amanda Lind (MP).
De redan statligt finansierade aktörerna som Operan eller Dramaten kommer däremot inte beröras av stödet. Vilket är bra.
Efter decennier av krav på självfinansiering i kulturen så står vi nu inför ett läge där de som drabbas hårdast är de som efterlevt detta och till exempel finansierar sig genom biljettförsäljning.
Statligt finansierade verksamheter får förvisso ett bakslag, men där finns redan pengarna.
Ett problem är att många av de publikberoende verksamheterna och kulturformerna, exempelvis stand up eller pop- och dansbandsmusiker, är rätt långt från politiska instanser som Kulturrådet eller Konstnärsnämnden idag.
Där upplever istället vissa utövare att de inte representeras alls.
Flera kulturformer kommer alltså behöva uppvärderas i institutionernas ögon som de idag inte är vana vid att arbeta med. Och där aktörerna har liten eller ingen erfarenhet och saknar kontaktnät med eller förtroende för myndigheterna.
Så är det bara. Nu krävs flexibilitet. Min uppmaning till Kulturrådet är att se det här som en möjlighet att vidga vyerna.
Sedan är frågan hur det hela kommer se ut när det kommer till offentliga verksamheter med hög egen täckning. Som regionteatern i Värmland där biljettförsäljningen täcker 75 procent av verksamheten men man gissningsvis ändå räknas som regional verksamhet. Där är läget fortfarande otydligt.
Kulturdepartementet och de instanser som ska fördela pengarna har alltså en hel del att tänka på i den här processen.
Beskedet är ändå bra och efterlängtat. Att det tillsätts faktiska medel ger en indikation på att svenska staten tar kulturen på allvar. Många kulturarbetare kan andas ut, åtminstone för stunden.
Men kommer det tillstånd som pågår nu fortsätta behöver större summor förmodligen sättas in.
500 miljoner räcker inte långt om en hel turné, festival och teatersommar behöver ställas in i landet.