33-åriga Jana jobbar som barnflicka i Riga och är drogfri sedan en tid tillbaka.

Tidigare ägde hon genom en falsk identitet ett svartjobbsföretag vars byggnadsarbetare anlitades för ställningsjobb i Stockholmsområdet.

Själv var Jana omedveten om sitt ägande i företaget som under ett år omsatte 45 miljoner kronor, då hon utnyttjats som målvakt i en stor svartjobbshärva. 

Jana tjänade 70 euro för varje resa över Östersjön hon gjorde för att skriva under papper i Sverige.

Hon häktades och friades efter att en rättegång slagit fast att hon inte ansågs vara verklig företrädare för blufföretaget, men de månader hon satt häktad har tagit hårt på henne.

Hon fick ett missfall i häktet, kanske till följd av stressen, isoleringen och oron över vad som pågick. 

Berättelsen om Jana finns med i tidningen Byggnadsarbetarens reportageserie Svartjobbsfabriken.

Det är ett av de livsöden som skildras, och Jana är långtifrån ensam om att bli utnyttjad som en bricka i det spel som just nu leds av de kriminella nätverken.

Svartjobb är vanligt och svårt att komma åt inom byggbranschen. I svartjobbets spår följer också grov internationell brottslighet, lönedumpning och stort mänskligt lidande.

I december presenterade Skatteverket en studie om hur införandet av personalliggare inom restaurang- och byggbranschen har påverkat löneredovisning, antalet anställda och de anställdas sammansättning.

De kunde konstatera att de oanmälda kontrollbesöken visserligen gett en kortsiktig effekt på de besökta företagen, men inte på byggbranschen som helhet.

Till skillnad från restaurangbranschen – där effekten märktes även på branschnivå – är byggbranschen svårkontrollerad som en följd av allt längre kedjor av underentreprenörer och suspekta företag. 

Byggnads och Byggföretagen tog nyligen initiativ till Byggmarknadskommissionen, som under en tvåårsperiod kommer att kartlägga byggbranschen och ta fram förslag på hur man ska komma tillrätta med fusk och brottslighet.

Något kommissionen lyfter redan i samband med lanseringen av initiativet är att det krävs ett större politiskt ansvarstagande.

Och nog har de rätt – i dag saknas det helhetsgrepp som behövs för att kunna ta fram kraftfulla åtgärder. 

Att såväl Skatteverket som Arbetsmiljöverket har trappat upp sitt arbete med oanmälda tillslag på arbetsplatser och besök för att bland annat granska personalliggare är bra, men inte tillräckligt.

För att på riktigt åstadkomma förändring behöver också lagar, regelverk och kontrollsystem både nationellt och på EU-nivå förändras. 

I grund och botten handlar det om att undvika mänskligt lidande.

Kraftsamlingen behöver ske från flera fronter för att kunna stoppa fusket i byggbranschen.