Det är på uppdrag av regeringen som Arbetsmiljöverket närstuderat alla dödsolyckor som inträffade under 2018 och halva 2019, totalt 82 stycken.

De mest drabbade branscherna var byggverksamhet, transport och magasinering, samt jord- och skogsbruk.

Det resultatet är inte överraskande då samma branscher också tidigare varit överrepresenterade vad gäller dödsolyckor, enligt rapporten.

Analysen visar också att det ofta är samma slags händelser som återkommer gång på gång, flera gånger per år. Det kan handla om fall från hög höjd, kläm- eller trafikolyckor. Därför dras slutsatsen att de allra flesta olyckor hade kunnat undvikas.

”Det hade sannolikt varit möjligt att förebygga de allra flesta händelserna genom fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerhetskultur”, skriver Arbetsmiljöverket i rapporten.

– Tidspress, okunskap och dålig insikt om vikten av att sätta säkerheten främst bidrar till att det ofta saknas förebyggande åtgärder, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Rapporten pekar också en rad mönster som är återkommande för dödsolyckorna. Vid alla händelser skedde det avvikelser från hur man vanligtvis gör på arbetet.

Ofta saknades också en eller flera säkerhetsåtgärder samt riskbedömning av arbetet.

Ett annat tydligt mönster är att dödsolyckor ofta inträffar i början eller slutet av en arbetsuppgift, ett arbetspass eller en arbetsvecka.

Myndigheten såg också att olyckorna ofta inträffade där flera aktörer var inblandade, exempelvis underentreprenörer på byggarbetsplatser.

– Människor från olika arbetsgivare med olika företagskulturer samlas för att samarbeta i projekt. Det gör säkerhetsarbetet komplext och det delade ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö blir i värsta fall ingens ansvar, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Rapporten föreslår en rad åtgärder för att minska antalet dödsolyckor på jobbet.

Myndigheten vill att:

  • arbetsmiljöarbete integreras i yrkesutbildningar och praktik på gymnasiet,
  • relevanta arbetsmiljöregler integreras i utbildningar på högskolor,
  • kunskapen i internationell och nationell forsknings tillgängliggörs så att branscherna kan använda kunskapen i det förebyggande arbetsmiljöarbetet,
  • en översyn görs över vilket ansvar beställaren kan ges för arbetsmiljön hos dem som ska utföra tjänsten.