En pizzabit är på väg in i gapet på en man med uppkavlade blå skortjärmar och blicken stint riktad mot kameran. Han heter Niklas Östberg och är vd för Delivery Hero.

Fotot illustrerar en svensk nyhetstext om bolagets planer på att köpa Woowa, Sydkoreas största aktör inom matleveranser. Pris: 37 miljarder kronor.

Ett pressmeddelande om affären skickades ut från Berlin på Luciadagen 2019. 

Dagen innan hanterade Arbetsmiljöverket ännu ett i raden av klagomål på arbetsmiljön i koncernens svenska gren, Foodora. Nu gällde det vilka lampor cykelbuden ska få.

Handlingarna visar att företaget betonat kostnaderna, medan skyddsombudet lyft att de tidigare lamporna inte tålt vatten. Flera personer bekräftar för Arbetet att dessa kunde slockna i regn.

Luciaveckan är som en blixtbelysning av budkoncernens verksamhet.

Å ena sidan ständigt pressade kostnader i cykelbudens vardag i olika länder. Å andra sidan affärer till svindlande belopp runt om i världen.

Santiago Bautista cyklade i över tre år med leveranser till restaurangkunder i Uppsala som hade beställt hem maten via Foodoras app.

– Jag älskar att cykla. Man ser vad som händer och blir som en del av staden, säger han.

Men glädjen grusades av arbetsvillkoren. När cykellampor slocknade efter ett par pass, kollegor utan dubbdäck drabbades av olyckor och personalutrymmen inte hölls öppna för alla började han arbeta för förändring.

I rollen som skyddsombud skickade han in upprepade krav till Arbetsmiljöverket.

– Det enda sättet att kommunicera med företaget var via Arbetsmiljöverket, eller med hot om Arbetsmiljöverket, säger han.

I vissa fall gav det resultat, som att cyklisterna fick vinterdäck. Men ärendet om personalutrymmen i Uppsala lades ned i höstas, för att Santiago Bautista slutade på Foodora.

När vi nu ses i Göteborg kommer han på cykel genom den nya hemstaden. 

– Ett väldigt orättvist företag att jobba för, säger han om sin tidigare arbetsgivare.

Arbetet har pratat med elva cykelbud som jobbat eller jobbar för Foodora i olika länder, plus fackliga företrädare i Norge, Sverige och Australien. Santiago Bautista är allt annat än ensam om sin frustration över bolagets personalpolitik.

I kartläggningen har vi också gått igenom 17 ärenden om arbetsmiljön som skickats till Arbetsmiljöverket sedan 2017.

Fyra av dem är signerade med Santiago Bautistas prydliga handstil, övriga av andra skyddsombud eller fackliga företrädare. 

Handlingarna speglar en ständig dragkamp om villkoren och vad företaget respektive cykelbuden ska bekosta. Sedan i december hänger ett hot om vite på en halv miljon kronor över Foodora i Stockholm, om de inte till 1 april ordnar personalutrymmen enligt Arbetsmiljöverkets krav.

Klart är att den som vill tjäna pengar på att cykla ut mat åt Foodora själv måste finansiera en duglig cykel och en smartphone med datatrafik. 

Liknande diskussioner om villkoren återkommer i flera länder, men innan vi tar språnget ut i världen backar vi till svenskt 00-tal. Några studenter i Linköping har startat en tjänst för att beställa hem pizzor via nätet.

Niklas Östberg bländas av idén och blir så småningom en del av deras verksamhet. Men han ska snart ta hemkörning av restaurangmat vidare till en annan nivå.

Börsvärde i januari 140 miljarder för Delivery Hero

2011 blir han en av grundarna till Berlinbaserade Delivery Hero. Nyligen porträtterades han i boken Sveriges nya miljardärer.

Runt 140 miljarder kronor ligger börsvärdet på i januari, det är närmare ett halvt Ericsson. Och tre gånger mer än vid bolagets introduktion på Frankfurtbörsen 2017. Över tusen ordrar per minut görs i 41 länder.

Foodora är ett av Delivery Heros 26 varumärken, i dag verkar man under det namnet i Norge, Sverige, Kanada och Finland. Tidigare fanns det rosa varumärket även i Australien, Italien, Österrike, Nederländerna, Frankrike och Tyskland.

Hittills har Arbetsmiljöverket, i avsaknad av kollektivavtal, varit vägen för att driva krav som rör anställdas villkor i Sverige.

En fråga som lyfts den vägen har varit begränsad tillgång till personalutrymmen. Även i Norge, Finland och Österrike har det förekommit att sådana utrymmen stängts ned helt eller delvis. 

Några cykelbud vi pratat med tror att ett skäl kan vara att mötesplatser ger grogrund för facklig organisering. Klart är att facket i flera länder kämpat för att organisera cykelbuden och klargöra deras rättigheter.

I Luciaveckan startade Transport ett nytt försök till samtal om ett eventuellt framtida svenskt avtal med företaget. I februari ska parterna ses igen. 

Samma månad avslutas antagligen en rättsprocess som avgör möjligheterna för cykelbuden i Kanadas största stad Toronto att organisera sig via facket.

23-årige Ivan Ostos är en av organisatörerna där. Han låter som ett eko av Santiago Bautista när han pratar om glädjen i att ta sig fram på cykel i en stökig stad, men också han vill göra det under andra villkor.

Lönen reglerades inte på tre år, det stod helt still

– Detta är ett bra jobb, men med potential att vara fantastiskt.

I dag ses cykelbuden i Toronto som självständiga entreprenörer, men Ivan Ostos menar att de inte är så självständiga från företaget.

– Jag skulle inte bara kunna börja leverera för McDonalds på egen hand, konstaterar han.

Buden hoppas inte att den juridiska prövningen ska leda till att de klassas som anställda, men att de flyttas till en mellankategori som finns reglerad i Kanada. Det skulle ge rätt till facklig organisering, vilket saknas för självständiga entreprenörer.

Ivan Ostos säger att Foodora aktivt har motverkat facklig organisering, bland annat via en särskild hemsida.

– Den största frågan är skador, säger han om varför han själv tycker att organisering är viktigt.

Han har tidigare brutit armen i en olycka på jobbet. 

– Jag kunde inte jobba på fyra och en halv månad.

Han fick ersättning via ett statligt försäkringssystem som Foodora betalar in pengar till. Men han menar att det inte är anpassat till branschen och att ersättningen inte går att leva på.

Ivan Ostos är även missnöjd med lönen, vars nivå inte ändrats sedan 2016.

– Vi är också väldigt oroliga för att lönerna ska sänkas, Foodora sänkte dem i Montreal för ett par år sedan.

Även i Australien uppger talespersoner att löner tidigare sänkts av företaget. I Finland menar kritiker att detta blev effekten av ett ändrat system för några år sedan.

Inte heller i Sverige har nivåerna höjts inom de olika lönemodellerna. (Red. anm: I pappersmagasinet har ett korrfel uppstått om de svenska lönerna, ovanstående här är den korrekta uppgiften.)

Ivan Ostos säger att lönen i Toronto visserligen ligger över miniminivån, men att den då ska räcka till exempelvis utrustning, cykelunderhåll, datatrafik till telefonen och pensionsavgifter. 

Denna typ av kostnader som urholkar lönernas värde finns i land efter land. 

Även i Norge var löneutvecklingen tidigare en grund för missnöje.

– Lönen reglerades inte på tre år, det stod helt still, säger cykelbudet Paul Olai-Olssen och betonar också han att pengarna skulle räcka till bland annat cykelunderhåll.

Men i Oslo tog historien en helt egen vändning i september förra året, eller egentligen tidigare än så när buden byggde upp en facklig organisering.

Det fanns i stort sett ingen sådan när Paul Olai-Olssen började på företaget 2016. Inget talade för att han skulle ändra på det, han hade inte erfarenhet av fackligt arbete.

– Tvärtom, jag gjorde narr av det, berättar han. 

I dag är han fackklubbens vice ordförande och har varit med och förhandlat fram ett norskt kollektivavtal med Foodora. Det undertecknades natten till den 27 september förra året, efter drygt fem veckors strejk.

– Jag är en all-in-typ, konstaterar Paul Olai-Olssen.

Det är tydligt att den skäggige 52-åringen, tidigare känd för äventyrsprogram i norsk tv, inte ger upp när han bestämt sig. 1998 paddlade han till Grekland från Oslo och cyklade hem via Mellanöstern. 

Samma år som Paul Olai-Olssen började även klubbordföranden Espen Utne Landgraff på Foodora. Båda älskar att cykla.

Paul Olai-Olssen liknar det vid ett tv-spel, att kryssa fram genom Oslo så effektivt som möjligt. 

Kanske har just dessa cykelentusiaster blivit något av en utmaning för gig-ekonomins arbetsgivare. De som vill fortsätta jobba från sadeln, men inte accepterar vilka villkor som helst.

I Norge ledde cykelintresset väldigt konkret fram till fackligt arbete. Buden skapade en klubb där de sågs för att cykla och meka ihop på fritiden. Samtalen där fick dem att söka upp facket 2017. 

Den 20 augusti förra året gick 102 cykelbud ut i strejk. På Youngstorget i centrala Oslo serverade de mat de själva lagat till varandra och förbipasserande. Vid sidan om maten erbjöd de Osloborna gratis cykelfix. 

I Norge inledde 102 cykelbud strejken 2019

När avtalet undertecknades hade antalet medlemmar i facket mer än fördubblats sedan det första varslet lades.

Espen Utne Landgraff tycker att medbestämmande, som nu också fungerar bra, är det viktigaste som avtalet ger.

– Utöver det fick vi en ganska rejäl löneökning och kompensation för kostnader för utrustning.

Han uppskattar den genomsnittliga ökningen på förtjänsten till runt 10 procent. 

I Norge anlitas bud på olika sätt, men en stor grupp är anställda och till skillnad från i Sverige har man oftast blivit fast anställd från början. Norrmännen konstaterar att detta gett bättre förutsättningar för fackligt arbete än i andra länder.

Santiago Bautistas erfarenhet från Sverige är att det finns en rädsla för att engagera sig fackligt. Många som arbetar för Foodora är nya i landet och i stark beroendeställning, särskilt som de flesta har korta kontrakt. 

En oro för att kritisera företaget öppet märks också när Arbetet söker intervjupersoner i Sverige. Flera källor har dock bekräftat våra uppgifter om villkor.

Oron för att det kan straffa sig att kritisera företaget har näring att hämta i vad som skett i andra länder.

I både Australien och Italien har Foodora hamnat i rättsprocesser efter att ha avslutat uppdrag för cykelbud som varit öppet kritiska.

I domarna från 2018 och 2019 slogs fast att arbetsgivaransvaret var mer omfattande än vad företaget medgett, framför allt i Australien. 

Där utkrävde även skattemyndigheterna ett arbetsgivaransvar. Företaget lämnade båda länderna medan processerna pågick.

– Foodora tog ett beslut om att lämna landet i stället för att försöka omforma verksamheten, säger Michael Kaine, ledare för det australiska Transportfacket TWU.

Företagets version är att det lämnade för att det inte var marknadsledande.

Verksamheten i Delivery Hero präglas just av en jakt på att dominera marknader. Men samtidigt som värdet växer på börsen går affärerna med förlust, både på koncernnivå och på Foodora i Sverige.

Det ökar rimligtvis pressen på cykelbudens villkor.

En österrikisk chef inom Delivery Hero sa förra året till tidningen Wiener Zeitung att detta är ett extrajobb som man inte ska kunna försörja en familj på.

Joakim Bornold, analytiker på Söderberg & Partners, säger att den här typen av företag räknar med att bli lönsamma längre fram, när de blivit tillräckligt stora.

– Men det är långt fram i tiden. Det gör att det blir en hätsk jakt på tillväxt för det finns konkurrenter och alla vill äta av samma kaka. Det är det som gör att man bara kan konkurrera med pris till slut, säger han.

Ett väldigt orättvist företag att jobba för

Joakim Bornold tror att investerarna kommer fortsätta satsa så länge bolag av den här typen växer, men att det blir svårare sedan.

Han tvivlar på att företag som Foodora finns kvar om tio år.

För Santiago Bautistas del är tiden med Foodora i vilket fall som helst redan över. Helst hade han tagit med sig sin fasta anställning när han flyttade från Uppsala till Göteborg för att plugga i höstas. 

Han säger att han hade fått signaler om att det vore möjligt, trots att formell rätt saknas. Men sedan meddelade Foodora att han behövde söka en ny tjänst. 

Det skulle betyda två nya år med max tre månader långa kontrakt, först därefter erbjuder företaget fasta jobb.

Då slutade Santiago Bautista.

– De ville bli av med mig. Och man kommer till en punkt där man måste göra det som är bra för en själv. Det tog så mycket energi, säger han och sätter sig på sadeln och trampar iväg ut från centrala Göteborg. 

Research: Jenny Berggren och Linda Flood

Vd Niklas Östberg svarar inte på Arbetets frågor

I sex veckor har Arbetet sökt Niklas Östberg, Delivery Heros svenske vd och medgrundare, för en intervju om arbetsvillkoren på Foodora:

10/12 Arbetet tar en första kontakt och ber om en intervju.

17/12 Företagets pressansvarige Vincent Pfeifer lovar att kolla möjligheterna.

18/12-8/1 Vi söker dem upprepade gånger utan svar.

9/1 Vi blir lovade en telefonintervju med Niklas Östberg den 15/1.

15/1 Intervjun ställs in med hänvisning till att Niklas Östberg måste ha ett telefonsamtal med kollegor i Asien. Vi meddelar att vi kan göra intervjun när som helst de kommande sex dagarna. Vincent Pfeifer lovar att titta på Niklas Östbergs schema och återkomma.

20/1 Vi skickar frågor skriftligt.

21/1 Vincent Pfeifer uppger att han ska försöka svara skriftligt så snart som möjligt.

30/1 Arbetet går i tryck, inga svar har kommit.

Lista: 5 av klagomålen till Arbetsmiljöverket

17 gånger de senaste tre åren har skyddsombud och fackliga företrädare på Foodora vänt sig till Arbetsmiljöverket för att kräva bättre arbetsmiljö. Här är fem exempel på anmälda brister:

1. Inga vinterdäck

2018 hotade Arbetsmiljöverket Foodora med vite. Då erbjöd företaget vinterdäck till cykelbuden. Skyddsombud har dock haft synpunkter på de modeller som erbjuds.

2. Inget cykelunderhåll

Skyddsombudet ville ha underhållsrutiner och reparationer av budens cyklar. Men Arbetsmiljöverket riktade inget sådant krav mot företaget.

3. Inga vinterhandskar

Skyddsombudet krävde tillräckligt varma handskar. Arbetsmiljöverket ställde inga krav då man i juli 2019 konstaterade att handskar skaffats inför nästa säsong.

4. Dåliga cykellysen

Skyddsombudet anmälde att lamporna lyste för svagt och att en utredning visat att en olycka kunde undvikits med bättre belysning. Arbetsmiljö­verket ställde inga krav då Foodora i höstas beställt nya lampor. Men missnöje finns även med dessa.

5. Otillräckliga personalutrymmen

I december meddelade Arbetsmiljöverket att Foodora kan få betala 500 000 kronor i vite, om inte personalutrymmena i Stockholm uppfyller kraven på bland annat omklädningsrum och duschar till 1 april.

Läs om cykelbudet Carlos Gomes vars fall Arbetet tidigare skrivit om